Fördjupning


Fattigdomen i USA
Del 2

  • Mary-Faith Cerasoli är adjungerad lärare i språk. Hon jobbar vid tre olika college men har svårt att få det att gå ihop. I maj hungerstrejkade hon för att dra uppmärksamhet till adjunkters utsatta situation.
  • Cerasolis protest har fått stöd av akademiker i liknande situationer runtom i USA.
Fria Tidningen

Akademins b-lag säger ifrån

USA:s lärosäten befinner sig i en kris – åtminstone gör personalen det. I takt med att allt fler lärare anställs på deltid skapas ett akademins b-lag, där lönerna är dåliga och anställningstryggheten obefintlig. Men nu börjar många säga ifrån.

En ljus, luftkonditionerad lägenhet på tionde våningen. Dörrvakten i entrén vill se körkort och heltäckningsmattan i korridorerna gör stegen nästan ljudlösa. Huset i östra New York är långt ifrån fängelser, Gandhi och det många brukar förknippa med en hungerstrejk. Men det är vad som pågår.

Mary-Faith Cerasoli halvligger under en filt på tv-soffan. Hon har inte ätit på en vecka.

– Det är intressant att se vad mycket tid man lägger på mat. Jag hade inte tänkt på det förrän jag slutade äta. Jag handlade, lagade, diskade… och varenda dag tänkte jag på hur jag skulle få mest kalorier för pengarna. Det slipper jag nu, säger hon.

Mary-Faith Cerasoli har en passion för språk. Hon pratar fyra stycken flytande och har en masterutbildning från Middlebury college, en titel som det senaste decenniet gett henne jobb som adjunkt på högskolor i New York-området.

Hemlös

Jobb i akademin är välbetalda, med bra villkor och hög status. I alla fall om man är fast anställd. Adjunkter lever däremot ofta från lönecheck till lönecheck. Kombinationen av deltidsanställning och en sköldkörtelsjukdom har gjort Mary-Faith hemlös och de senaste månaderna har hon sovit på vänners soffor.

– Om folk visste vilka förhållande adjunkter jobbar under skulle de förstå varför jag gör så här. Det kanske verkar extremt, men det är det inte. Livet som adjunkt är ett fängelse för många. Du står där med din utbildning och hoppas att nå någonvart, men det är en bro till ingenstans, säger Mary-Faith.

Hon har det senaste året jobbat heltid, i timmar räknat, och tjänat 150 000 kronor före skatt. Då ingår inte de för amerikaner så viktiga sjukvårdsförmånerna, men efter Obamas reform är hon åtminstone berättigad till låginkomsttagarnas Medicaid-program.

B-laget

Professorer och lärare i stort tjänar bra i USA. Faktum är att professorslönerna gått upp över 20 procent de senaste årtiondena. Problemet för adjunkter är att deltidsanställningar gått från att vara undantag till att vara regel, ofta med flexibilitet som argument. I dag är det svårare att få en fast lärartjänst. Parallellt med den utvecklingen har också högskolornas studieavgifter stigit med över 1 000 procent på 30 år. Deltidscirkusen blir därmed vardag för Mary-Faith och tusentals andra, med stress och låg osäker inkomst. På sommaren får a-kassan betala hyran. ”En gång var collegeprofessor ett yrke, nu är det snarare ett knäck”, sammanfattade The Atlantics Jordan Weissmann problemet ifjol.

– Det är frustrerande för jag brukade vara medelklass. Nu är jag fattig, men jag jobbar hårdare än någonsin, säger Mary-Faith Cerasoli, som, precis som många andra, måste bolla flera jobb för att få det att gå runt. Stressen blir tung och ofta får hon skynda från ett campus till det andra – ett tidskrävande pendlande.

– Så fort jag är klar slänger jag mig i bilen och kör till nästa skola. Jag hade till och med cykeln i bagaget ett tag. Om det var dåligt med parkeringsplatser kunde jag lämna bilen och fortsätta på cykel.

Lobbar hårt

Mary-Faith Cerasoli hoppas få en inbjudan att prata med sin guvernör, om så bara för att få ett kvitto på att han bryr sig. Någon inbjudan har ännu inte kommit, men över hela USA börjar adjunkterna långsamt att vinna mark. Servicefacket SEIU, som också satsar hårt på att organisera snabbmatsarbetarna, lobbar under namnet Adjunct action för att deltidsanställda ska bilda fackklubbar. Det har också börjat ske. Organisationen New faculty majority, NFM, vill samma sak. Då debatter om personliga förmåner och arbetsvillkor ofta urartar i USA, har NFM valt att fokusera på hur studenterna påverkas.

– Det här handlar inte bara om oss. Studenter, föräldrar, arbetsgivarna… utbildningen påverkar alla. Att adjunkter behandlas så här visar hur lite respekt och förståelse det finns för högre utbildning, säger Esther Merves, medlemschef hos NFM och själv adjunkt i Washington DC-området.

Esther Merves pekar ut den framgångsrika amerikanska gayrörelsen, som i många fall lyckats göra ”sin” fråga till något som angår alla, som en möjlig förebild.

– De har varit duktiga på att göra ”gay rights” mainstream. Alla känner någon som är gay och därför angår det alla. Det är något att inspireras av. Samhället ska utbilda goda medborgare, men hur ska vi kunna undervisa i demokrati när vi själva behandlas odemokratiskt? säger Merves.

– Våra medlemmar brinner för sina jobb och bryr sig om studenterna. Men du kan inte leva på passion enbart och vi kan inte ge studenterna vad de har rätt till.

Fakta: 

Två dagar efter Fria Tidningens besök, fick Mary-Faith Cerasoli äntligen ett samtal från guvernör Andrew Cuomo. Hon avslutade därmed sin hungerstrejk.

Artikelserie: Fattigdomen i USA

Detta är andra delen i vår artikelserie om den nya fattigdomen i USA. 

Del 1: Femton dollar och ett fack
Snabbmatsarbetarna står i frontlinjen av USA:s nya arbetarrörelse.

Del 3: Allt tuffare för ensamstående kvinnor i USA
Efter ett coachprogram har Norma Fajardo-Huard jobb och framtiden ser ljus ut – men långt ifrån alla kvinnor får samma chans.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Femton dollar och ett fack

I en ny artikelserie i tre delar undersöker Fria Tidningen den nya ekonomiska utsattheten i USA efter krisen.

Fria Tidningen

Obamas arv

ANALYS: Det här har Barack Obama åstadkommit under sina åtta år vid makten.

Fria Tidningen

© 2025 Fria.Nu