Krönika: Hur bra är full sysselsättning?
Ett skäl till landsbygdens oförtjänta rykte är låg sysselsättning, men jobbnormen bör ifrågasättas.
En av anledningarna till landsbygdens oförtjänta anseende är graden av sysselsättning. Periferin saknar attraktiva arbetsplatser och får därmed sämre konkurrensmöjligheter i ett land där detta anses önskvärt. Frågan är om full sysselsättning är något att eftersträva eller om jobbnormen bör kritiseras.
Samhällets ekonomiska välstånd vilar mot ett globalt accepterat slaveri skapat ur samarbete och orättvisor. Arbetskraft som tidigare utvalts på grund av förkastliga rasbiologiska teorier om underlägsenhet existerar inte längre i teorin. Nu tvingas människor in i slavliknande förhållanden på grund av sociala och ekonomiska faktorer. Den begränsade möjligheten till självförverkligande finns bevarad men den arbetande får något i utbyte mot dennes lojalitet, av samhället betraktat som värdefullt. Därigenom indirekt frihet och möjligheten till konsumtion som vidare bidrar till det skoningslösa utnyttjandet.
Annons
Välståndet sker på bekostnad av världens fattigare områden, ofta lokaliserade på landsbygden där alternativen är få. Samhället är beroende av en orättvis arbetsdelning där producenterna slaviskt förser samtliga nivåer av konsumenter i en global näringspyramid. Är orättvisorna och klasskillnaderna större gynnas det nationella ekonomiska välståndet. Ett slavsamhälle betraktas historiskt som ett samhälle där slaveriet utgjort en betydande del i samhällets ekonomi. Ett samhälle som anses vara en del av vår skamfyllda kolonialhistoria men som ligger till ekonomisk grund för mänsklighetens vardag.
Det socialdarwinistiska alternativet till det ekonomiska jobbtvånget är en global återgång till jakt- och samlarsamhället. Dock har människans evolutionära utveckling omöjliggjort en hållbar livsstil anpassad till våra tillgångar. Utan de systematiska mutor som utgör lönebeskedet hade människan enbart arbetat för främjandet av sin egen överlevnad med eftersatt utveckling som konsekvens. Löneslaveriet är alltså ett vitalt samarbete till grund för samhällets utveckling utan sociala möjligheter till ett liv utanför den icke-kritiserade arbetsnormen vilket gör samtliga medborgare till slavar under något eller någon. Går det att förändra situationen för landsbygdens folk lokalt och globalt eller saknas det visioner och revolutionerande politiska förändringar?
Eric Poralis morfar flydde från det krigsdrabbade Estland under andra världskriget till Sverige vilket resulterade i hans efternamn och existens. Eric Johan Alexander Börjesson Porali är det fullständiga namnet och Ambjörnarp hemorten där Eric på en mindre gård fortfarande bor.
Genom texten till #ungapålandsbygdens första uppslag i Landets Fria vill Eric ifrågasätta utnyttjandet av ekonomiskt nedsatta människor på landsbygden på internationell nivå och indirekt vår strävan efter full sysselsättning. Inspirationen är hämtad från en resa till en av Kinas många klädfabriker i Hebei där tankarna kring frihet och klasskillnader blev verklighet.
#UNGAPÅLANDSBYGDEN
Landets Fria Tidning presenterar texter och bilder skrivna av och relaterade till unga människor som bor och verkar på landsbygden. Inför, under och efter Almedalsveckan i Visby samlas vi under #ungapålandsbygden och det är med utgångspunkt i den resan som materialet till tidningen görs.
Bakom #Ungapålandsbygden står organisationer som aktivt arbetar med och för unga på landsbygden: nätverket U LAND och Hela Sverige Ska Leva med flera. #Ungapålandsbygden är också enskilda personer, ideella föreningar, framtidens politiker och nutidens medborgare, bland annat.
