Den föreslagna skattereformen väntas antas av kongressen utan problem, eftersom den domineras av den styrande mitten-vänsteralliansen. Konservativa kritiker menar dock att förslaget är alldeles för radikalt, medan vänsterdebattörer menar att det är fullt av juridiska kryphål.

De ökande skatteintäkterna ska användas till att förändra utbildningssystemet i grunden och skapa en avgiftsfri offentlig utbildning på alla nivåer, förbättra sjukvården och betala av landets skulder.

Socialdemokraten Michelle Bachelet återkom som president i mars i år, efter att tidigare ha styrt landet mellan 2006 och 2010. Enligt henne kommer skattereformen att skapa ett "sammanhållet, demokratiskt och rättvist" samhälle, där landet "kommer att göra framsteg i fråga om jämlikhet och rättvisare inkomstfördelning", genom att de som tjänar mest också får betala högre skatt.

Ekonomen Gonzalo Durán vid tankesmedjan Fundación Sol menar att skattereformen kommer att få en stor betydelse.

– Detta är första gången på 30 år som filosofin bakom skattesystemet verkligen förändras i Chile. Tidigare var den underliggande åsikten att skatter var något som staten stjäl från de bättre bemedlade, säger Gonzalo Durán.

Nu menar Gonzalo Durán att Michelle Bachelet lagt om skattepolitiken i grunden genom att uttryckligen hävda att skattepolitiken ska syfta till att utjämna inkomstskillnaderna.

Större delen av de nya skatteintäkterna ska komma genom att de skattelättnader för företag som infördes under general Augusto Pinochets diktatur nu slopas. Skatteintäkterna ska även öka genom ökade insatser mot skatteflykt, samt minskade möjligheter för vissa former av skatteplanering.

Skattelättnaderna för företag, som enligt Gonzalo Durán utnyttjats för en skatteflykt på enorma belopp, kommer att helt avskaffas till år 2018, då affärsmän och aktieägare kommer att tvingas betala skatt för alla sina inkomster.

Michelle Bachelets skattereformer består sammanlagt av fler än 30 förändringar av landets nuvarande skattesystem. En av de tydligaste är en gradvis höjning av företagsskatten från nuvarande 20 till 25 procent.

Förslaget har kritiserats hårt, främst från högern. Oppositionspartiet Självständiga demokratiska unionen har bland annat publicerat en broschyr med skarpa varningar om hur hårt reformen enligt partiet kommer att slå mot medelklassen. Andra högerdebattörer har även lanserat en kampanj som bland annat riktar sig mot att momsen kommer att höjas på alkoholhaltiga drycker och läsk.

Chilenska studenter har i flera år bedrivit en kampanj med krav på införandet av en avgiftsfri högskoleutbildning. Den oberoende politikern Giorgio Jackson, som är en av kongressens medlemmar som representerar landets studenter, menar att skattereformen är mycket viktig.

– Den syftar till att korrigera problem som funnits mycket länge. Målet är att göra det möjligt för staten att få in de medel som krävs för att kunna erbjuda en garanterad social trygghet, säger han.

Enligt en studie som gjorts av Michelle Bachelets rådgivare Michel Jorratt tjänar den rikaste procenten av landets 17 miljoner invånare upp emot 33 procent av alla inkomster, men betalar bara upp till 17 procent av skatteintäkterna.

Två tredjedelar av Chiles hushåll tvingas leva på en sammanlagd inkomst som är lägre än motsvarande 8 000 kronor i månaden, och hälften av landets arbetare tjänar mindre än 3 300 kronor i månaden. Detta samtidigt som landets 4 500 rikaste familjer i genomsnitt har en månadsinkomst på över 260 000 kronor.

Skattereformen väntas antas av kongressen inom några månader.