Bär blir biobränsle med perenn energi
Att använda frukt och bär för att tillverka biobränsle kan bli ett nytt sätt att ersätta fossila bränslen, särskilt på nordliga breddgradder. Det menar studenter i Visby och Uppsala. Nu har de bildat föreningen Perenn energi.
Tanken med perenn energi är i första hand att använda frukt och bär i processen för att framställa biogas, men även andra metoder att utvinna energi från perenna grödor studeras. Perenn betyder flerårig och föreningen jobbar främst med perenna, fleråriga arter.
Just nu undersöker den nybildade föreningen förutsättningarna för att odla aronia och nypon i syfte att framställa biobränsle, men andra arter kan också bli aktuella. I dagens biogasanläggningar används kogödsel, majs och restprodukter från livsmedelsindustrin. En förhoppning är att frukt och bär ska kunna komplettera dessa råvaror.
– Det handlar om att söka fler alternativ till fossila bränslen, förklarar Nils-Erik Norrby, biolog och en av initiativtagarna till både den nya föreningen och Nätverket för perenn energi, som bildades 2011.
Han själv har tillsammans med Krav-lantbrukaren Gunnar Bolin på Gotland och Philip Eriksson, som studerar vid Uppsala universitet, arbetat med olika möjligheter för perenn energi. Nu har de gemensamt tagit initiativ till att bilda en förening för att kunna vidareutveckla konceptet.
Idén att använda frukt och bär till biogas fick Nils-Erik i samband med studieresor 2006 till Polen och Tyskland där han tillsammans med lantbrukare från Sverige och Norge besökte storskaliga bärodlingar och lantbruk som satsat på biogas.
– Vi har försvinnande lite bärodling och fruktodling i Sverige, jämfört med många andra länder, men har stora möjligheter att utöka odlingen. Detsamma gäller antalet gårdsanläggningar för att producera biogas.
Nils-Erik Norrby menar att en ökad odling av perenna arter kan öka variationen i jordbrukslandskapet. En större andel permanenta rotsystem i marken kan förhoppningsvis också bidra till en minska utlakning av växtnäring till Östersjön.
– Övergödningen är inte bara ett miljöproblem, den är ett ekonomiskt problem också. Våra resurser rinner ut i havet. Vi får ersätta dem med konstgödsel och övergöder Östersjön som resultat av detta.
Odling för att få fram perenn energi bör också lämpa sig väl för produktion i nordligaste Sverige och kan bidra till att öka självförsörjningsgraden när det gäller biobränsle där, menar han.
– Vinbär växer till exempel bra i Tornedalen under midnattssolen. Där är inte veteodling för till exempel etanolframställning en möjlighet. Perenn energi skulle kunna ha större betydelse där än i söder.
Nils-Erik säger att han är medveten om att det är kontroversiellt att använda grödor som kan bli livsmedel till biobränsle, men anser att perenn energi ger möjligheter att kombinera odling av mat med energi på samma åker där man odlar vall.
– Många reagerar negativt på att vi planerar att använda livsmedel till energiframställning, men vi är beredda att ta den diskussionen, säger Nils-Erik Norrby.
– Förr i tiden gick en fjärdedel av åkermarken åt till hästfoder. Jordbruket behöver energi och det går åt areal till detta, så är det. Med perenn energi kan möjligheten att välja hur man disponerar åkermarken och skörden öka.
Men det måste inte vara dagens jordbruksmark som tas i bruk för bärodlingarna.
– Det finns stora arealer gräsmattor i tätortsnära områden som kommuner ofta lägger mycket resurser på att underhålla. Där kan finnas möjligheter att odla bär för perenn energi och få dubbel nytta av marken.
Nils-Erik Norrby tror att perenn energi kan bli ett bra komplement i framtiden och hoppas att det har fått genomslag inom ett par decennier.
– Jag tror att det då finns ett antal tusen hektar ekologisk bärodling i Skandinavien som kompletterar andra sätt att framställa biobränslen. Jag hoppas också att denna odling då har bidragit till ett mer varierat jordbrukslandskap och ökade möjligheter att bo och arbeta på landsbygden.
Fakta om biogas
Biogas bildas när organiskt material bryts ner av mikroorganismer i syrefri miljö, så kallad anaerob rötning. I en biogasprocess deltar en mängd olika mikroorganismer i ett komplicerat samspel som leder till att sammansatta organiska föreningar, till exempel kolhydrater, fetter och proteiner, bryts ner till slutprodukterna metan och koldioxid. Denna process sker naturligt i många miljöer med begränsad tillgång på syre, till exempel i sumpmarker, risfält och i magen på idisslare.
I en biogasanläggning utnyttjas den naturliga processen genom att organiskt material som avloppsslam, gödsel, lantbruksgrödor och matavfall läggs eller pumpas in i en rötkammare, som är en helt lufttät behållare. I rötkammaren bildas rå biogas som huvudsakligen består av metan och koldioxid men även små mängder av kvävgas, ammoniak och vätesulfid. Gasen är oftast mättad med vattenånga. I rötkammaren bildas förutom biogas en näringsrik rötrest som kan användas till gödningsmedel.
Källa: www.biogasportalen.se
Biogas som består av cirka 97 procent metan och resten koldioxid och luft är det mest miljöanpassade drivmedlet i dag.
En soppåse som innehåller 1 kilo sorterat matavfall kan ge tillräckligt med biogas för att driva en personbil upp till 2 kilometer.
Biogas är betydligt billigare än bensin per mil och fordonsskatten är upp till 50 procent lägre.
En biogastank räcker 20 till drygt 45 mil beroende på bilmodell. Biogasbilarna kan även köras på naturgas men miljövinsten blir då lägre.
1 liter bensin=8,8 kWh, det vill säga 1 kubikmeter biogas motsvarar mer än 1,10 liter bensin.
Källa: AGA
Vad är perenn energi?
Begreppet perenn energi myntades år 2011 av studenter vid Ekologiprogrammet vid Högskolan på
Gotland. Perenn energi är energi som utvinns från arter som kan finnas kvar under flera år och som kan användas både som livsmedel och för andra ändamål. Perenn energi kan bli ett komplement till ettåriga arter så som vete, majs och sockerrör, där varje ny säsong förutsätter omfattande jordbearbetning och en ny sådd.
Källa: Nätverket för perenn energi