Regeringens beslut hyllades genast av kärnkraftsindustrin, som de senaste åren stått inför växande tvivel kring kärnkraftens ekonomiska framtid. Men miljöorganisationer varnar för att lagstiftarna inte dragit rätt lärdomar av den senaste tidens olyckor och att projekten är för riskabla för att finansieras med skattemedel.

Inför ett besök i delstaten Georgia, där de två reaktorerna ska byggas, förklarade energiminister Ernest Moniz att lånegarantierna på 6,5 miljarder är avsedda att ge ny kraft till kärnkraftsindustrin, och beskrev beslutet som en ”viktig milsten” för Obama-administrationens energipolitik.

Lånen godkändes prelimiärt redan för fyra år sedan, och ett definitivt beslut väntades under 2012. Men ett uppmärksammat misslyckande för ett solenergiprojekt som också fick federalt stöd fick regeringen att dra sig tillbaka. Privata investerare var i sin tur ointresserade, delvis på grund av den pågående ekonomiska krisen och delvis på grund av efterverkningarna av haveriet i Fukushima.

Energidepartementet lyfter nu fram att de nya reaktorerna har en nya design som bland annat utmärker sig genom att ha ett automatiskt nedstängningssystem i en nödsituation. Men miljögrupper säger att stora säkerhetsrisker återstår.

– Vi har specifika invändningar mot den här designen. USA har inte tagit till sig lärdomarna från Fukushima-katastrofen, säger Katherine Fuchs från miljöorganisationen Friends of the Earth.

– Så sent som i förra veckan hade vi en jordbävning i Georgia, vilket understryker de risker som vi måste försäkra oss om att man tar med i beräkningarna. Det finns goda skäl – både ekonomiska och säkerhetsmässiga – till att detta är de första reaktorerna som byggs på årtionden, säger Fuchs.