Elena Smolenskaja tvekar inte en sekund när hon får frågan om vad hon tycker om Rysslands militära intervention på Krim-halvön. Den 23-åriga studenten är övertygad om att president Putin inte hade något val.

– Det var rätt att ingripa militärt för att skydda ryssar i Krim. Därför stödjer en majoritet av ryssarna det som Putin gör, säger hon.

Åsikten är långtifrån ovanlig – i synnerhet i områden utanför landets storstäder, där stödet för Putin alltid varit högst, och tycks växa för varje dag.

Innan den ukrainska revolutionen visade undersökningar att en majoritet av ryssarna var emot en intervention i grannlandets interna angelägenheter. Men stämningarna har förändrats de senaste veckorna.

Förra helgen hölls visserligen protester mot ockupationen av Krim i Moskva – som snabbt slogs ned med hundratals arresteringar. Men samtidigt hölls mycket större demonstrationer till stöd för agerandet. I Rysslands andra största stad S:t Petersburgs kom fler än 15 000 till ett manifestation till stöd för militära operationen.

Enligt lokala analytiker ser många ryssar den nya regeringen i Kiev som starkt anti-rysk, med farliga nyfascistiska inslag. Den bilden förstärktes när de nya makthavarna i Kiev förslog en lag som skulle häva ryskans status som officiellt språk.

I en undersökning gjord av det oberoende opinonsmätningsinsitutet Levada i slutet av februari beskrev 43 procent av de svarande den ukrainska revolten som en våldsam kupp. Nästan en fjärdedel beskrev den som ett inbördeskrig. En annan undersökning av samma organisation visade att en tredjedel ansåg att störtandet av Ukrainas president Janukovitj letts av nationalister stödda av västerländska underrättelseagenter.

När uppmärksamheten skiftade till Krim, som var en del av Ryssland fram till 1954 när dåvarande sovjetledaren Nikita Krushchev gjorde halvön till en del av den ukrainska delrepubliken, höll många med om Kremlins påstående att en militär intervention var nödvändig för att skydda de etniska ryssar som utgör 60 procent av Krims befolkning.

Kritik av ockupationen av Krim har varit sällsynt i ryska medier, och i vissa fall bestraffats hårt av myndigheterna. Professor Andrej Zubov, som arbetade för ett forskningsinstitut knutet till utrikesdepartementet, skrev en kritisk artikel i dagstidningen Vedmosti där han fördömde interventionen och liknade Putin med Hitler. I en annan intervju slog han fast att presidenten blivit galen.” I början på den här veckan avskedades han.

En del kritiker säger att avskedandet av Zubov är typiskt för den ryska regeringens sätt att bemöta intern kritik sedan Putins senaste mandatperiod inleddes 2012. Kontroversiella lagar mot ”homopropaganda” och systematiska trakasserier av aktivister har setts som tecken på att medborgerliga rättigheter är under attack i Ryssland.

Nu höjs också varningar för att det ökade stödet för Putin i spåren av Ukraina-konflikten kommer att göra det möjligt för honom att fortsätta inskränka grundläggande rättigheter. Så sent som förra veckan antogs en anti-terrorlag som ger säkerhetsstyrkorna omfattande befogenheter i fall som rör misstänkt terrorism. Lagen inkluderar bland annat kontroversiella kontroller av internetanvändning.