Ingen vet exakt hur många homosexuella som har mördats eller hur många kvinnor som utsatts för "korrigerande" våldtäkter i Sydafrika. Men för Thembela, som lever som öppet homosexuell i västra Kapstaden, är hotet om att våldtas av män som påstår sig vilja "korrigera" hennes sexuella läggning ständigt närvarande.

– Jag lever hela tiden med rädslan för att bli våldtagen. Många av mina vänner har våldtagits för att de är lesbiska. Våldtäktsmännen gör det för att de hatar oss och känner sig hotade av oss, berättar 26-åriga Thembela.

Hon bor tillsammans med sin partner, men inte ens i deras hem känner de sig säkra.

– Många killar i mitt kvarter känner till oss och när som helst skulle de kunna komma och sparka in vår dörr och våldta oss. De agerar oftast i grupp och vi skulle inte kunna sätta stopp för dem.

Just nu arbetar landets justitiedepartement med en ny policy mot hatbrott, som även ska utmynna i ny lagstiftning.

– Målet är att den ska skicka en tydlig signal om att hatbrott inte kommer att tolereras i Sydafrika, säger den biträdande justitieministern John Jeffery.

Den nya lagen kommer som ett direkt svar på de många brott som begås mot hbtq-personer, men kommer även att innefatta andra former av hatbrott – som rasistiskt våld och hets mot folkgrupp.

Aktivister menar att införandet av en särskild lag mot hatbrott innebär ett erkännande av problemens omfattning. Ingrid Lynch, vid den Kapstaden-baserade hbtq-organisationen Triangle Project, menar att ny lagstiftning kan göra det möjligt att få reda på hur vanliga hatbrotten är i landet.

– Utan en särskild brottskategori som slår fast att våld mot hbtq-personer hänger samman med homfobiska fördomar så kan vi aldrig få reda på problemens omfattning. Det vi hittills känner till är bara toppen av ett isberg, säger hon.

Sibusiso Kheswa, vid organisationen Gender Dynamix som arbetar för transpersoners rättigheter, menar den viktigaste frågan är hur den nya lagstiftningen kommer att tillämpas i praktiken. Kheswa menar att landets poliskår till att börja med måste ändra inställning till brottsoffren. Hbtq-personer som utsatts för våld eller övergrepp utsätts ofta för kränkande behandling när de vänder sig till polisen.

– Det leder till att offer inte anmäler brott av rädsla för att bli utsatta för ett andra övergrepp av polisen eller andra inom rättsväsendet, säger Sibusiso Kheswa.

Thembela och hennes partner kommer att fortsätta att låsa sin dörr med tredubbla lås och undvika att gå ut när mörkret har lagt sig. Men de hoppas att den nya lagen ska bidra till att de någon gång i framtiden ska kunna leva utan att ständigt vara rädda.

– Om vi får en lag som skyddar oss och verkligen bestraffar våldtäktsmännen så kanske de skulle tänka efter innan. Och om de gör det så kanske jag någon gång ska slippa vara rädd hela tiden, säger hon.