I utkanten av industriområdet la Flambère i Toulouse bor cirka 40 romska familjer, invandrade från Rumänien. De flesta på boplatsen har levt där i flera år.

Några av dem har vräkts från andra läger runt Toulouse de senaste åren. Valeriu är en av de drabbade.

– Vi har bott här i ett par år sedan de rev vårt hem vid floden. Vi bodde ett tag i Yves hus men vi blev för många, säger Valeriu.

Han menar Yves Simonnot som är ordförande för organisationen Collectif solidarité roms – en politiskt obunden organisation som stöder romerna i Toulouse. Många inom organisationen är själva romer, men med franskt medborgarskap.

Yves, som ofta besöker de olika romska boplatserna, säger att la Flambère-lägret är ett av de mest hälsosamma.

– Man har löst situationen genom att kommunen hyr marken av markägaren istället för att evakuera de boende.

Valerius familj bor i en av de större husvagnarna i lägret. Den är fylld av sängar och flera barn sover i varje säng.

– Jag har åtta barn. Varken jag eller min fru har jobb så vi måste tigga för att kunna ge dem mat. De större barnen går i skolan men de små får följa med oss. Barnen gick i en annan skola tidigare men fick sluta när vi flyttade.

Enligt en ny rapport från franska Amnesty ökar antalet tvångsvräkningar kraftigt. Under årets första sex månader vräktes 10 174 romer, den högsta siffran sedan statistik började föras år 2010. Det kan jämföras med förra året då totalt 11 982 romer vräktes under hela året.

Som försvar för tvångsvräkningarna gjorde Frankrikes inrikesminister Manuel Valls nyligen ett kontroversiellt uttalande. Han sa att romerna aldrig kommer att kunna integreras, att de har en extremt annorlunda livsstil och borde återvända till sina länder.

Valls fick skarp kritik från såväl människorättsorganisationer som egna partikamrater. EU:s justitiekommissionär Viviane Reding påminde honom offentligt om att ”fri rörlighet, liksom rätten att fritt vistas i ett annat land är grundläggande rättigheter i Europa”.

Frankrikes förre president Nicolas Sarkozy satte igång tvångsvräkningarna av romer. Även han kritiserades hårt, bland annat av sittande president Francois Hollande, vars socialistiska regering nu slår rekord i vräkningar och deporteringar.

Nästan 80 procent av fransoserna är positiva till förfarandet så denna lilla grupp invandrare har kommit att agera slagträ i den politiska debatten.

Våren 2014 är det kommunalval i Frankrike.

Fransk polis uppmanas av regeringen att erbjuda alternativa boenden till de evakuerade innan de river lägren, men de lämnas oftast bostadslösa.

En del av dem som utvisas får med sig en liten summa pengar. Många återvänder dock genast, något de som EU-medborgare inte kan hindras ifrån.

Ingen i lägret i la Flambère har jobb. Rumänien och Bulgarien är inte fullständigt inkluderade i Schengenområdet, därför är romerna begränsade från att arbeta fritt i Frankrike. I januari 2014 inkluderas länderna i Schengen så begränsningarna måste hävas. Frankrike motsätter sig detta eftersom man inte tror på ländernas ”kapacitet att kontrollera sina gränser”.

I praktiken antas dock inte Schengeninträdet påverka romerna i lägret – de är för fattiga för att uppfylla minimikraven för stöd i Frankrike och är på många vis utestängda från arbetsmarknaden ändå.

Boplatsen i la Flambère har förbättrats och de har nu en vattenslang och el.

Situationen är dock fortsatt svår. Det ligger sopor i slänten bakom bostäderna och trots kommunens ditfraktade bajamajor luktar det illa.

– Vi är fattiga, vi har inga pengar, vi måste tigga. Det är smutsigt här och vi har ohyra. Men vi är renliga och hederliga människor, säger fembarnsmamman Vanesa på bruten franska.

Yves Simonnot bekräftar att romerna i lägret huvudsakligen försörjer sig på tiggeri. Där finns inga problem med droger men däremot med viss kriminalitet såsom ficktjuveri och kopparstölder. Även prostitution förekommer.

– De här människorna har inget ekonomiskt stöd, de står utanför systemet. De har levt i extrem fattigdom och försörjt sig så här i generationer.

– Det är barnen som ger hopp om framtiden.

Alla barn i lägret har skolplats. Får de stanna kvar är det möjligt att de kan fullfölja grundskolan trots de svåra omständigheterna.

– Jag är bäst i klassen på att räkna, hävdar 10-åriga Alina på perfekt franska.

När redan utsatta människor tvångsvräks blir de mer sårbara. Barnens skolgång avbryts och deras få tillhörigheter förloras – ofta viktiga handlingar som medicinska journaler.

Det finns cirka 400 000 människor med romskt ursprung i Frankrike. De bulgarer och rumäner som den politiska debatten handlar om är dock inte fler än 20 000.

Det är främst de som syns, tigger på gatorna och bor i slummen. Och det är de som körs bort ifrån sina hem gång efter annan.

Yves påminner om att liknande debatter har förts om romer med andra nationaliteter. Till exempel romer från forna Jugoslavien som kom under Balkankriget. Numera talas det inte mycket om dem, de är tillräckligt integrerade i samhället för att ha blivit ”osynliga”.

– Med tiden och med ett mänskligt bemötande skulle även den här gruppen bli osynlig.