Oro för ökat våld i Somalia
Efter attacken mot köpcentret Westgate i Nairobi förväntar sig många att kampen mot den extremistiska gruppen al-Shabaab kommer att hårdna i Somalia. Samtidigt finns en oro för att tillslagen kommer att stärka den försvagade terrorgruppen, och att det är vanliga somalier som kommer att drabbas värst.
Många somalier oroar sig nu för de nya konfrontationer som väntar.
– När den här typen av attacker genomförs är det alltid sådana som vi som får ta stöten. När politiker och arméer strider är det ingen som bryr sig om vårt lidande, säger studenten Mohammed, 23 år, via telefon från Somalias huvudstad Mogadishu.
Islamistgruppen al-Shabaab har på senare tid drabbats av flera bakslag i Somalia. Till exempel har gruppen förlorat kontrollen över marknadsområdet Bakara i Mogadishu och hamnstaden Kismayo, två platser av stor strategisk och ekonomisk vikt för islamisterna.
Dessutom har stödet för gruppen minskat bland den somaliska befolkningen, som är trötta på den ändlösa våldsspiralen i landet.
Trots att al-Shabaab har utfört allt fler mord på journalister och genomfört en rad terrordåd i huvudstaden, så menar de flesta analytiker att al-Shabaab har tappat mark. Samtidigt har landets regering fått beröm av omvärlden eftersom läget i landet har stabiliserats och många exil-somalier har kunnat återvända, och en viss känsla av normalitet uppnåtts.
– Al-Shabaab har ett svagt stöd i Somalia. Deras taktik, där oskyldiga civila görs till måltavlor, stöds inte av de somalier som drabbas, eller av de etniska somalier som bor i Kenya och som tvingas uppleva de negativa konsekvenserna av att associeras med deras våld, säger Ahmed Soliman, som är Somalia-expert vid den Londonbaserade tankesmedjan Chatham House.
Samtidigt understryker Ahmed Soliman att den minoritet som stöder al-Shabaab antagligen känner sig uppmuntrade av den blodiga attacken mot köpcentret i Nairobi.
Det kan ha varit just försvagningen av al-Shabaab som var anledningen till att gruppen genomförde det spektakulära terrordådet i grannlandet Kenya.
USA-stöttade etiopiska och andra afrikanska styrkor invaderade Somalia 2006 och lyckades i samband med det driva bort de Islamiska domstolarna, ICU, som fram till dess varit en dominerande kraft i landet. En ungdomsavdelning av ICU beslöt sig dock för att bekämpa ”angriparna”. Gruppen blev känd som al-Shabaab, ”ungdomarna”, och har sedan dess fortsatt sin militanta kamp.
År 2011 skickade Etiopien en stor styrka för att förstärka de kenyanska trupperna och AU-trupper som fanns i Somalia, och efter detta drabbades al-Shabaab av flera strategiska bakslag. Gruppen har även drabbats av interna strider, och bedömare menar att vissa av al-Shabaabs ledare ogillade att andra delar av rörelsen i allt högre grad allierade sig med den globala jihadiströrelsen och al-Qaida.
Al-Shabaabs ledare Mukhtar Abu Zubeyr, kallad Godane, lyckades i somras ta makten över organisationen, och han har vid flera tillfällen uttalat sin lojalitet med al-Qaida.
– Denna attack visar att al-Shabaab under ledning av Godane är en kraft att räkna med som är starkt allierad med al-Qaida, säger al-Shabaab-experten Stig Jarle Hansen, som har skrivit en bok om den islamistiska organisationen.
Enligt honom stärker attacken i Nairobi al-Shabaabs ställning i förhållande till al-Qaida.
– Men den kan försvaga deras kenyanska nätverk eftersom Kenya kommer att intensifiera tillslagen mot somalier som bor i landet.
Samtidigt kan attacken leda till ett ökat internationellt finansiellt och politiskt stöd, i synnerhet från USA och Europa, för fler militära tillslag mot al-Shabaab. Hansen varnar dock för att om polis och militär inleder en allt för hänsynslös jakt på dess medlemmar så kan organisationen vinna många propagandasegrar.
Somalia-experten Alula Iyasu menar att regeringen i Mogadishu noga måste överväga hur de nu ska agera.
– Det är av högsta vikt att lag och ordning upprätthålls. Men det värsta som regeringen kan göra är att tänka som Bush-administrationen gjorde – att terrorism är något som en begränsad grupp av dåliga människor sysslar med och om alla dessa personer dödas eller grips så är problemet därmed borta. För så är det inte, säger Alula Iyasu.
Istället menar Iyasu att det är viktigt att regeringen och dess biståndsländer nu agerar för att skapa arbetstillfällen, bygga skolor och se till att grundläggande samhällstjänster kan erbjudas Somalias befolkning.
