Proteströrelsen tog fart efter att den rumänska regeringen i slutet av augusti lade fram ett lagförslag som innebär att gruvföretaget Rosia Montana Gold Corporation, där det kanadensiska bolaget Gabriel Resources är huvudägare, skulle ges extraordinära befogenheter för att driva projektet vidare.

Enligt regeringsförslaget ska företaget ges rätten att avhysa människor vars hem ligger i närheten av gruvan. Förslaget innebär också att de statliga myndigheterna beordras att godkänna alla nödvändiga tillstånd till bolaget utan att ta hänsyn till annan lagstiftning eller andra domstolsbeslut.

Gold Corporation planerar att skapa Europas största guldgruva i Rosia Montana i Apusenibergen i Karpaterna, där syftet är att bryta 300 ton guld och 1 600 ton silver under de kommande 17 åren. Men för att projektet ska kunna genomföras krävs att tre byar och fyra berg offras.

Enligt en projektbeskrivning som företaget lämnat in till landets miljödepartement kommer gruvdriften att kräva att 12 000 ton cyanid används varje år, samtidigt som 13 miljoner ton gruvavfall produceras årligen.

Regeringens förslag syftar till att ge klartecken till ett projekt som Gold Corporation har arbetat med att få godkänt i 14 års tid.

Rumänska vetenskapsakademin, som är landets tyngsta vetenskapliga instans, slog 2004 fast att projektet borde skrotas eftersom det miljömässiga och sociala priset skulle bli alltför högt. Vid sidan av de miljömässiga konsekvenserna, samt att många människor skulle tvingas bort från sina hem, så skulle projektet innebära ett stort hot mot Rosia Montanas traditionella näringsstruktur. I området har gruvdrift bedrivits sedan romersk tid.

Hundratals bofasta i byn Rosia Montana, som har tre tusen invånare, har i flera års tid genom sin organisation Alburnus Maior framgångsrikt bekämpat projektet via domstolar.

Lokalbefolkningen har även lyckats uppbåda stöd från många andra rumäner, vilket kanske beror på att så många politiker och de stora medierna tycks ha ställt sig på Gold Corporations sida i tvisten. Politiska ärkefiender som högerpresidenten Traian Basescu och den socialistiske premiärministern Victor Ponta har båda ställt sig bakom gruvprojektet.

De som bekämpar projektet hoppas nu att landets parlament ska sätta stopp för regeringens förslag. Om parlamentet däremot lämnar sitt godkännande så kan arbetet med gruvprojektet inledas omgående.

– Allt vi kan säga är att vi kommer att fortsätta strida, och om vi står enade kommer vi att rädda Rosia Montana. Just nu är vi under belägring, men den kommer till sist att brytas, säger Eugen David, ledare för organisationen Alburnus Maior.

De protester som genomförts sedan regeringens förslag offentliggjordes har varit ovanligt livliga för att vara i Rumänien. Trots att de stora tv-kanalerna till en början inte rapporterade om protesterna har aktivisterna lyckats samla allt fler deltagare till sina manifestationer. Det har främst skett via sociala medier, men också genom att demonstranterna varje vecka har gått långa marscher genom landets städer för att visa den övriga befolkningen att de inte är de huliganer som vissa medier försökt framställa dem som.

Det är en taktik som tycks ha fungerat, eftersom protesterna blivit större vecka för vecka. Dessutom har allt fler deltagare varit äldre medborgare.

– Det är intressant att denna revolt började som en strid för miljön, men nu också har kommit att handla om annat. Den handlar nu om människors rätt att få behålla sina bostäder, om vår plikt att skydda gemensamma värden som inte bara tillhör oss själva utan också världen och framtida generationer, säger Claudiu Craciun, som är engagerad i proteströrelsen.

– Fallet med Rosia Montana, där lagar måttanpassas för att skydda ett företags intressen, belyser både de demokratiska institutionernas misslyckanden och det ekonomiska systemet – i en vidare mening, kapitalismen, säger Craciun.