En kvinna från Mellanöstern, här kallad Fatima, har sökt asyl i Sverige för att undgå hedersmord. För många år sedan blev hon våldtagen. Det betraktas i hemlandet som en sådan skam för släkten att den bara kan upphävas genom att den våldtagna dödas. Fatimas bröder bevakar fortfarande inkommande resenärer på flygplatsen för att kunna utföra dådet när eller om hon återkommer. Mordhotet står kvar fast tiden går.


Förövaren är en major som visat sig vara spion för Israel, dit han senare rymde. Händelsen orsakade mediedrev i landet. Säkerhetspoliser grep Fatima, hängde henne i taket i handlederna, skändade och torterade henne nästan dagligen under ett år, bland annat med brinnande cigaretter. Genom tortyren hoppades säkerhetspoliserna få namn på spionens kontakter, men Fatima kände inte till några sådana.

Tortyrskadorna är dokumenterade av svensk rättsläkare. Men Migrationsdomstolens nämndemän fick aldrig se läkarutlåtandet, vilket var det tyngsta beviset. Därför yrkade en nämndeman skriftligen på fortsatt överläggning utifrån ett underlag där läkarintyget ingår. Svaret blev: ”Vi kan ju inte skicka alla papper!”. Märkligt nog har brevet försvunnit från ärendeakten, men datum för inlämnandet finns ännu kvar på Länsrättens dator.


I hemlandet kunde Fatima hemlighålla våldtäkten för sin familj, med undantag för en syster som hon litade på. Senare, efter en akademisk utbildning med högsta betyg, gifte hon sig och fick en son. Livet var ljust, tills en av torterarna dök upp på hennes arbetsplats. Han krävde pengar av henne, mer och mer med hot om att avslöja för familjen vad hon upplevt. När hon inte längre kunde betala, krävde han sex. Hon vägrade.

Den syster som visste om våldtäkten rådde Fatima att omedelbart fly landet och aldrig återvända. Fatima reste då till Sverige där hon har en annan syster, som är gift med en man från hemlandet. Men även denne man har hederskulturen i ryggmärgen, så Fatima kan inte bo hos dem. I hemlandet har hennes make tagit ut skilsmässa sedan en säkerhetspolis besökt honom och meddelat att hans hustru inte var oskuld vid bröllopet.

För ett år sedan sökte Fatima asyl på Migrationsverket. Där blev det avslag, likaså i Migrationsdomstolen och Migrationsöverdomstolen som är sista instansen. Där ansåg man att de formella felaktigheterna inte var tillräckligt vägande, att möjligheterna till skydd i hemlandet inte hade uttömts, att mordhoten inte dokumenterats och att hon inte hade polisanmält(!) det inträffade. Detta hävdas trots att hemlandet i sak är en polisstat och en diktatur där hedersmord i okänd grad mörkläggs enligt offentliga källor.

Fatima är en hängiven och omtänksam mor, en verklig kämpe, och hennes nu fyraårige son är en hyperaktiv men charmig, fantasifull och tillgiven liten kille. Nyligen råkade han höra ett telefonsamtal där Fatima i stundens förtvivlan sa till systern att hon ville dö. Den lille grät och sa att han också vill dö om mamma dör. Ibland frågar han varför de inte har något hem och varför de måste akta sig för poliser. Ingen kan ge svar.


Mor och son har varit gömda på sju olika ställen under året som gått. Privatpersoner har hjälpt dem med husrum och mat, men det går inte längre. Uppehället måste klaras tills vi fått tillräcklig dokumentation för beslut om verkställighetshinder. Det finns organisationer som erbjuder juridisk hjälp och samtal, men de bidrar inte till bostad, mat, tandvård, medicin, skola eller förskola. Därför har vi bildat Stödföreningen för flyktingar. Syftet är att ge ekonomiskt stöd tills de utvisade kan visa tillräckliga skäl för att få stanna. I dag stödjer föreningen 19 personer, varav 11 barn. Alla lever de under olidliga förhållanden. Men de som har fått arbets- och uppehållstillstånd hjälper de andra som väntar. Tillsammans bildar vi ett frö till en folkrörelse.

Styrelseledamöterna i Stödföreningen för flyktingar får inga arvoden, men de kan få ersättning för resor och andra dokumenterat nödvändiga utlägg för föreningen. Resten går oavkortat till flyktingarna.


Vill du bli medlem eller bara hjälpa till, sätt in din avgift eller gåva på PG 51 36 70-0 eller BG 412-7916. Årsavgiften är 100 kronor. Vill du särskilt hjälpa Fatima, skriv detta i meddelandet, gärna med namn och (mejl)adress så du kan få veta vad som i fortsättningen händer med Fatima och hennes son.