LFT arkiv


Denna artikel har publicerats i Läsarnas Fria Tidning - en tidning som helt byggde på medborgarjournalistik. Idag är Läsarnas Fria nedlagd, men arkivet är tillgängligt på Fria Tidningar.

Inrikes
Cissi Svärdström

  • Moraliskt försvarbar konst?
Läsarnas Fria

Konst – med rätten att döda?

Att konsten ska vara fri, ha rätt att provocera och röra om i folks medvetanden är en viktig del i dess uppgift. Och att den inte behöver anpassa sig efter rådande moral bör anses som en självklarhet. Men ska konsten också stå över etiska betänkligheter, även om den innebär att någon far illa? Kring detta funderar konstnären Cissi Svärdström.

Konsten ska vara fri ? med all rätt. Detta hävdades på ett debattmöte om provocerande konst på Kalmar konstmuseum för ett par veckor sedan. Ja, det låter ju bra, och något jag som konstnär har lätt att ställa mig bakom.

På mötet diskuterade vi bland annat frågan om etik. Om konstnärer har rätt att göra vad de vill ?i den fria konstens namn? eller om konsten kan ställas inför några etiska begränsningar. Detta är inte en fråga om moral eller omoral, om konstens rätt att vara omoralisk. Moral och etik är inte samma sak. Moralen ändras över tid och rum och med olika samhällsskick. Etiska frågor bör förhoppningsvis i större utsträckning frikopplas från rådande samhällsnormer och i högre grad handla om övergripande mänskliga värderingar. För mig handlar etik om vår syn på livets värde och eventuella okränkbarhet och om vårt förhållande till allt levande.


Diskussionen gällde bland annat de konstnärer som använder levande djur som de sedan dödar i konstens namn. Till exempel den ryskfödda men i Sverige verksamma konstnären Natalia Edenmonts bilder av avklippta, urgröpta och på fingertopparna uppträdda möss, samt den danske konstnären Marco Evaristtis installation där levande guldfiskar med publikens hjälp mixas sönder när någon trycker på en knapp.

 Tänjer konstnärerna här på vad som är etiskt försvarbart, eller finns det inga sådana gränser inom konsten? Är det ok när de gör denna konst för att provocera och skapa debatt? En av konstens viktiga uppgifter är onekligen att provocera. Men till vilket pris och i vilket syfte? Som självändamål ? eller kanske till och med för att skaffa sig ett namn inom konstvärlden? Och blir det en annan sak om syftet är gott?


Nu skapades just dessa konstverk troligtvis inte för att väcka debatt i djurrättsfrågor ? men om, hade det varit befogat då? Detta är en intressant och viktig fråga. Kan man offra liv för att eventuellt rädda andra liv, och har vissa liv mindre värde än andra? Inom djurrättsrörelsen pågår ständigt debatten om huruvida vi rätt att behandla liv hur som helst. Men den borde också i betydligt högre grad pågå även inom forskarvärlden, djurindustrin och framför allt hos allmänheten.

Vi vet till exempel att alla djurexperiment inte är etiskt försvarbara. Till att avgöra detta har vi olika etiska nämnder. Men vilka är de personer som utsetts till nämndemän, och på vilka grunder har de kvalificerat sig till att sätta dessa etiska gränser åt oss? Den diskussionen borde ständigt föras av oss alla och gränserna ständigt ifrågasättas.


Åter till frågan om våldets syfte. Är det rätt att acceptera eller till och med provocera fram våld, förtryck eller död i syfte att få människor att reagera, agera och eventuellt göra motstånd?

Det finns vissa grupper som rättfärdigat en sådan teori. Till exempel hävdade Baader-Meinhof-gruppen i Tyskland på 1970-talet att deras terroraktioner tjänade ett sådant syfte. När Tyskland mer och mer förvandlades till en polisstat tack vare gruppens sprängattentat, kidnappningar och mord, tvingades ?kapitalismen att visa sitt rätta brutala ansikte?.

Och detta, menade gruppen, skulle radikalisera den tyska arbetarklassen och därigenom snabbare framtvinga en revolution.

De bejakar alltså våld för att påstå sig förhindra framtida våld. Eller ännu tydligare: enligt denna tanke har vi rätt att döda för att uppnå ett ?högre? syfte ? en farlig tanke då den rättfärdigar våld och mord.

Och kanske är vi snubblande nära denna tanke när vi offrar levande djur på konstens altare. Om detta synsätt får stå oemotsagt inom konsten kan det tänkas få ödesdigra konsekvenser. Att resolut hävda att konsten i alla lägen ska stå helt fri och över alla etiska diskussioner kan i denna kontext te sig utomordentligt vanskligt.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Motstridiga analyser av situationen i Irak

”I Irak råder inte intern väpnad konflikt”. Detta är i alla fall vad den svenska regeringen och Migrationsverket anser om situationen i Irak.
Därmed går de emot FN-organet UNHCR:s analys att det råder väpnad konflikt i landet. Sverige tolkar den internationella konventionen på sitt eget sätt och gör en bedömning utifrån egna kriterier för vad en väpnad konflikt är.

Läsarnas Fria

Tack alla skribenter!

Som de flesta av er redan vet läggs Läsarnas Fria Tidning ner till årsskiftet. Som vi informerat om tidigare kommer vi att starta en ny tidning, Landet Runt, där medborgarjournalistik blandas med mer traditionell journalistik.

Läsarnas Fria

Barnens jullunch i Luleå räddad

I förra veckan skrev Läsarnas Fria Tidning om hur Luleå kommun, skulle spara in på barnens jullunch på grund av budgetunderskott.

Läsarnas Fria

Luleå kommun slopar barnens jullunch

Eleverna i Luleås skolor får ingen jullunch i år. Det har kommunens skolförvaltning beslutat. Ökade livsmedelspriser och underskott i kommunens budget är skälen till att den populära aktiviteten dras in.

Läsarnas Fria

Amnesty tog revansch i årets Regnbågsparad

Skånes egen pride, den så kallade Regnbågsfestivalen, avslutades som vanligt storslaget med den årliga paraden. Allt från poliser till hardqueers var representerat i tåget som färgade Malmös gator under lördagen. Så även Amnesty som tog revansch från förra årets svaga uppslutning. Tillströmningen ökade med flera hundra procent och banderoller och målade lakan syntes. Så även plakat med budskapet ”Gay rights are human rights”.

Läsarnas Fria

© 2026 Fria.Nu