Europa fördjupar handeln med Nordafrika. Marocko är en av Sveriges största exportmarknader i regionen och enligt Statistiska centralbyrån ökade handeln med 18 procent under 2008.

Marocko har nu på allvar börjat auktionera ut olja, fiskevatten och fosfor till multinationella företag. Naturresurser prospekterade och belägna på ockuperad, västsahariska mark – som Marocko inte har någon rätt att exploatera enligt FN:s beslut.

Nyligen reste den moderata handelsministern Ewa Björling till Marocko i syfte att fördjupa handelsförbindelserna med monarkin och bereda väg för privatsektorns fördjupade verksamheter i regionen. Bland annat Ericsson deltog vid möten med marockanska ministerier, enligt Björling själv.

På handelsministerns blogg beskriver hon vistelsen i ett antal inlägg och lyfter fram de ”givande mötena” med flera ministerier och handelsnätverk. Då resan rörde handelsfrågor stod Marockos kränkningar av mänskliga rättigheter och ockupationen av den FN-erkända staten Västsahara inte i centrum. Västsahara är ockuperat sedan mitten av 1970-talet och eldupphör utropades 1991 sedan Marocko gick med på en FN-initierad folkomröstning om statens framtid. En omröstning som ännu inte blivit av.

Ewa Björling beskriver i ett blogginlägg hur situationen för de mänskliga rättigheterna togs upp och att svenska regeringens syn ”är identisk med FN:s linje om ansträngningar för att hitta en politisk lösning”.

Lamine Yahiaoui är den västsahariska befrielserörelsen Polisarios representant i London. Han förklarar att Polisario bjöd in Ewa Björling att besöka de västsahariska flyktinglägren i södra Algeriet samtidigt som hon var i Marocko, men att hon avböjde.

Lamine Yahiaoui arbetar med diplomatins verktyg och beskriver ”den stora utmaningen” att försöka väcka opinion och politisk vilja inom EU i Västsaharafrågan. Han är särskilt kritisk till den Brysselsanktionerade handelspolitiken:

– Det är väldigt illa att europeiska företag deltar i Marockos ekonomiska plundring av västsahariska naturresurser. Oljeborrningar utanför de ockuperade kusterna suger blodet ur ett ockuperat land. EU måste på allvar överväga om de avtal de slutit med Marocko verkligen är folkrättsenliga, säger han. 

Polisarios Londonrepresentant menar att storföretag som intresserar sig för Marockos exploatering av västsahariska naturresurser utnyttjas som ”kanonmat för att legitimera ockupationen”. Men det största problemet är, menar Lamine Yahiaoui, ”den massmediala tystnaden”. 

– Ingen stor nyhetstidning har bemödat sig att ens kommentera den marockanska arméns brutalitet och godtyckliga arresteringar av demonstranter och västsahariska studenter i det ockuperade Västsahara nyligen, säger han.

I oktober 2008 isolerade Marocko staden Assa från omvärlden efter att befolkningen protesterat mot uteblivna rättigheter och brist på arbetstillfällen. Armén slog igen internetkaféer för att strypa kontakten med omvärlden, i samma veva som man trappade upp förföljelsen av västsahariska studenter i de ockuperade områdena. I mars samma år titulerade alliansregeringen den marockanska regimen som ett ”föregångsland och stabil utpost i Mellanöstern och Nordafrikaregionen vad gäller respekten för de mänskliga rättigheterna”.

Lamine Yahiaoui deltog i en manifestation utanför Marockos ambassad i Stockholm, anordnad den 10 april, för att visa solidaritet med en västsaharisk kvinnorörelse. Trots att han känner inspiration och hunger inför sitt fortsatta diplomatarbete, vittnar han om det västsahariska folkets dalande hopp och krympande tålamod till de diplomatiska försöken till att uppnå fred: 

– Både i de ockuperade och de befriade områdena måste folk få se en ljusning före år 2012, när nästa Polisariokongress hålls. Om inte, lär det väpnade motståndet återupptas mot den marockanska ockupationen.

Lamine Yahiaoui blickar upp mot den marockanska ambassadvåningen på Kungsholmen, gissar att ingen lär vara där under påskhelgen och tecknar – samtidigt som innerstadstrafiken tvingar den marockanska ambassadflaggan att vaja i vinden – en dyster framtidsbild:

– Västsaharierna orkar en diplomatisk runda till, men inget mer.