Läsarnas Fria Tidning (LFT) är en unik produkt som skapas av fria skribenter i samarbete med en redaktion, bestående av två personer. Jag gillar konceptet och det är därför jag skriver här. En av få nackdelar jag kan se är att det inte förekommer någon betalning. Och det är den lilla nackdelen jag vill vara med och förändra. Eller åtminstone debattera.

Frågan om betalning på LFT är intressant ur flera aspekter. En aspekt är förstås rättviseaspekten. För mig är det självklart att alla som är involverade i att skapa produkten Läsarnas Fria Tidning ska ha betalt för det. Att de som skriver råkar göra det hemifrån och utan anställningskontrakt förändrar inte detta. För det andra ser jag varje tidning som en produkt som någon vill sälja. För att göra produkten mer tilltalande tar tidningar i allmänhet ofta in åsiktsartiklar av olika slag, utan att betala för det. För mig är det här väldigt konstigt. Om jag skulle ha en tidning, skulle jag ha mycket svårt för att säga ”nej det där får du inte betalt för eftersom det bara är debatt, bara är en krönika och så vidare”. Detta eftersom dylikt material tillför minst lika stort mervärde för en tidning som en nyhetsnotis skriven av en betald journalist. Därmed har jag också avslöjat att jag vill ifrågasätta den heliga principen om att privatpersoners debattinlägg måste vara obetalda, till skillnad från kändiskrönikörers texter, nyhetstexter och så vidare.

Men hur mycket lön bör då vi fria skribenterna ha? En möjlighet skulle kunna vara att utgå från hur mycket arbete som utförs av redaktionen på LFT och ställa det i relation till hur mycket arbetstid som läggs ned av de fria skribenterna, inklusive förarbete och kringarbete. Det här är svårt att säga något exakt om. Men min gissning, som jag gör på basis av att ha praktiserat på redaktionen såväl som varit skribent i knappt två år, är att redaktionen gör minst en tredjedel och max hälften av den totala arbetsmängden, resten utförs av de fria skribenterna. De anställda vid redaktionen har vid heltidsarbete 20 000 kronor per månad, medan de senare är obetalda.

Helst vill jag förstås ha rättvisa mellan alla som är involverade i projektet Fria Tidningar. Och rättvisa i hela världen för övrigt. Men om man börjar med LFT och skipar rättvisa där ser jag två möjliga vägar, givet att det finns en begränsad summa för löner och ersättningar på omkring 40 000 kr brutto per månad. Antingen sänks LFT:s redaktionslöner brutalt, till 7–10 000 kronor brutto per månad. Eller så sänker alla 30 som är anställda på kooperativet sina bruttolöner med 500–1000 kronor. Dessa sänkta löner skulle ge ekonomiskt utrymme för att ge mig och andra aktiva fria skribenter en lön som står i proportion till vårt arbete, baserat på det realistiska tankeexperimentet att vi fria skribenter sammantaget gör minst hälften och max två tredjedelar av det totala jobbet på LFT.

En allmän sänkning med 500–1000 kronor för de anställda vore bra, men den skulle inte gå till roten med problemet. Detta av två skäl. Det första är att det förekommer gratisarbete också för övriga fria tidningar. Om det är någon som här invänder att åsiktsartiklar (debatt, recensioner, krönikor med mera) inte är riktig journalistik och således inte ska betalas, så tar jag ett nacksving på den personen. Debattartiklar kräver oftast mer, inte mindre, arbete än nyhetsartiklar. De är troligen också mer lästa. Vad tror ni folk läser i Metro till exempel, om inte krönikan? Nacksving skulle för övrigt behövas också på en massa andra tidningar, och på samhället i stort, men det är en annan sak.

Det andra skälet är att en viss kompensation för allt gratisarbete som utförts under 2008 och 2007, inte minst på Läsarnas Fria Tidning, är högst rimlig. Förslagsvis 400 kronor per artikel för alla som publicerat mer än fem artiklar under 2007 och 2008. Därför är mitt huvudförslag istället att alla som är anställda av kooperativet sänker sina löner från 20 000 till 18 500 kr per månad, helt enkelt av rättviseskäl. Detta under en prövoperiod på 1–2 år.

En riktlinje för Läsarnas Fria, liksom för övriga fria tidningar, tycker jag borde vara 600 kronor för en notis, kort dikt eller dylikt och 1500–3 000 kronor för en kvalificerad och längre artikel, oavsett om den är i debatt- eller nyhetsform. Jag är medveten om att detta är bra betalt jämfört med de flesta andra tidningar. Men det rimmar bättre med andan på de fria tidningarna att ge bra betalt åt skribenterna än att profitera på vår goda vilja.

Jag förväntar mig inte ett ja eller nej inom kort. Tvärtom skulle ett snabbt ja eller nej göra mig bekymrad. Det här är en fråga som kräver en demokratisk process, under lång tid. En demokratisk process som givetvis samtliga involverade, inklusive alla LFT-skribenter, bör bjudas in till. Frågor som vi måste besvara är bland annat dessa: Hur kunde det bli så här? Hur vill vi ha det i framtiden? Och vad säger det här exemplet om vår samhällsmodell i stort? Om problemet med facket?

Jag hoppas att den demokratiska processen mynnar ut i ett ställningstagande för en långt gången utjämning av villkoren mellan de tre grupperna anställda, frilansare och gratisarbetare.