LFT arkiv


Denna artikel har publicerats i Läsarnas Fria Tidning - en tidning som helt byggde på medborgarjournalistik. Idag är Läsarnas Fria nedlagd, men arkivet är tillgängligt på Fria Tidningar.

Tala till punkt
Kristoffer Ejnermark

Läsarnas Fria

Klass, identitet och samverkan – svar till Eija Olsson & Veronica Svärd

I Läsarnas fria (2008-06-05, nr 23) skrev jag artikeln ”Det revolutionära partiet” där jag kritiserade samhällsskildringar som saknade det idag ovederlagda klassperspektivet. I nummer 30 (2008-08-14) svarar dock Eija Hetekivi Olsson med att jag undergräver möjligheterna till samarbete mellan de socialistiska fraktionerna: ”genom att underkasta sig en statisk trosuppfattning och terminologi från 1800-talet.” Detta påstående måste bemötas med ytterligare analys.

Först måste jag börja med att påpeka min inledande glädje i att Eija Hetekivi Olsson tagit del av min uppmaning till att ta steget till diskussion om viktiga frågor för den politiska vänstern. Min uppmaning till diskussion bottnar i dess immanenta förutsättning till samarbete. Tyvärr måste jag dock säga att Olsson nedlåter sitt bidrag till diskussionen att stanna vid tomma anklagelser och inte når upp till konstruktiv argumentering. En konstruktiv diskussion måste ge argumentationsbyggnad för att stärka påståenden. Olssons artikel ger dock inga exempel eller argument för sådana påståenden som att jag skulle förhålla mig med en ”statisk trosuppfattning” och ”terminologi från 1800-talet”. Då är det nästintill omöjligt att spekulera i vad Olsson menar med dem. Termer som ”klass” kan det inte vara eftersom Olsson själv använder sig av den.  Några andra termer som inte skulle passa i vårt samtida vokabulär kan jag inte finna då de termer jag använder också används i vår samtida vetenskapliga forskning.

Däremot använder sig Olsson själv av ett tvivelaktigt språkbruk med begrepp som ”socialisternas självmord” och ”massmord” i andra termer än fysikalisk mening. Hur lätt är det att förstå ett språk som förvandlar termers begreppsdefinition efter skribentens personliga vilja? Är ett sådan vulgärt postmodernistiskt språkbruk en terminologi som förtjänar beteckningen samtida?

Olsson kritiserar vid samma tillfälle Veronica Svärs artikel (Läsarnas fria, nr 20) som behandlar den politik som organisationen Feministisk Initiativ för. Här tangerar faktiskt Olsson min kritik av Feministisk Initiativs avsaknad av klassperspektivet. Olsson påpekar med rätta att könsroller är oberoende av det kapitalistiska systemet, och att feminismen i sig bara kan vara lösningen på en av många ojämlikheter i vårt samhälle.

I sin kritik av Feministisk Initiativ tar Olsson upp professor Nancy Frasers ”Den radikala fantasin” som effektivt beskriver vikten av en samverkan mellan strävandet efter socioekonomisk omfördelning och strävandet efter kulturell jämlikhet. Men Veronica Svärd svarar (Läsarnas Fria nr. 31 2008-08-13) med att försvara en fortsatt ensidig fokusering. I vår nyliberala hegemoniska samtid har dock kampen för social jämlikhet dragit sig undan, och kvar finns bara vad Fraser kallar en ”stympad kulturalism”, som tidigare stod för att identitetspolitiken skulle ”samverka med kampen för social jämlikhet” (Den radikala fantasin, DAIDALOS 2003). Det är sannerligen synd att feminister som Veronica Svärd inte tagit lärdom av sina föregångare. Så länge Feministisk Initiativ består av en ”brokig skara” erbjuder det inget alternativ till de radikala som önskar en samverkan i kampen för social och kulturell jämlikhet.

För att slutföra min replik vill jag poängtera att jag tycker att det var synd att Olsson inte riktade någon slags argumentation i sina påståenden mot min tidigare artikel, till skillnad från den som riktades mot Veronica Svärds.

 

Kristoffer Ejnermark

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Det revolutionära partiet

I några veckor har vi kunnat läsa i Läsarnas Fria om visioner kring temat om radikala partier. Allt ifrån en feministisk radikalism till en radikal nyliberalism. Men något som fattas i visionerna är en återkoppling till allas vår tillvaro. Vart tog egentligen klassamhället vägen?

Läsarnas Fria

Visionen av ett framtida Palestina

Det är bara så kallade moderater på ömse sidor i Palestinakonflikten som i dag stödjer idén om en tvåstatslösning och som försöker göra det till synes oacceptabla acceptabelt, menar Abdel-Qader Yassine. Vilka är då dessa moderater och är det troligt att deras moderation kommer att ge resultat?

Läsarnas Fria

Ett brev till en fiende

Kan israeler och palestinier lita på varandra? Abdel-Qader Yassine är en palestinsk forskare och författare. Bronia Rubenstein är en israelisk judisk intellektuell och medlem i den israeliska Fred nu-rörelsen. De möttes i en anda av misstänksamhet (på en internationell konferens om den palestinsk-israeliska konflikten i Bryssel).

Läsarnas Fria

De tre livsområdena – meditation, relationer och kreativitet

Vad är de tre livsområdena? Hur relaterar de tre livsområdena till varandra? Dessa tre livsområden beskriver de tre områden i livet som skapar ett kreativt, tillfredsställande och harmoniskt liv när de fungerar i en harmonisk balans och enhet.

Läsarnas Fria

Varför granskar ingen Ingvar Carlsson?

Under sin tid som Sveriges statsminister genomförde Ingvar Carlsson en del tveksamma reformer och lagar. Trots detta har han sällan utsatts för kritik eller ifrågasättande av medierna. Vet Sveriges journalistkår saker vi andra inte känner till eftersom de vägrar ställa frågorna, undrar Sven Wernström.

Läsarnas Fria

© 2026 Fria.Nu