På 1950-talet under det kalla kriget och Sovjetunionens isolering från västvärlden hade Ryssland mycket lite olja för sin ekonomi. Att finna tillräckligt med inhemsk olja hade då högsta säkerhetsprioritet. Geofysiker från den Ryska Vetenskapsakademin och Institutet för Geologiska Vetenskaper inom den Ukrainska Vetenskapsakademin började med en grundläggande fråga: var kommer oljan ifrån?

1956 kungjorde professor Vladimir Porfiryev deras slutsatser. ”Råolja och naturlig petroleumgas har ingen inre koppling med biologisk massa, som har sitt ursprung nära jordytan. Det är ursprungligt material som erupterat från stora djup.”  Sovjetiska geologer hade ställt den västerländska ortodoxa teorin på huvudet. Om de hade rätt skulle oljetillgången bli begränsad  endast av tillgången av organiska beståndsdelar, kolväten, som finns djupt i jorden från dess tillblivelse. Tillgängligheten skulle enbart bero på borrtekniken till ultradjupa källor och utforskning av jordens inre regioner. De såg även att gamla oljefält kunde förnyas och fortsätta producera, s.k. självpåfyllande fält. De argumenterade att oljan blir till djupt i jorden under mycket hög temperatur och mycket högt tryck, liknade villkoren som gäller för tillkomsten av diamanter. ”Oljan är ett ursprungligt material av djupt ursprung, som transporteras vid högt tryck via ”kalla” eruptiva processer till jordskorpan,” menade Porfiryev. Hans team avvisade begreppet att oljan var växt- och djurrester, som ett bedrägeri för att fortsätta myten om begränsad tillgång.        

Den nya petroleumteorin användes i början 1990-talet efter upplösningen av Sovjetunionen.
Borrningen efter olja och gas skedde då i ett område, som i över fyrtiofem år ansetts som geologisk ödemark. Det var bassängen Dnieper-Donets i regionen mellan Ryssland och Ukraina. De ryska och ukrainska geofysikerna och kemisterna började med en detaljerad analys av den tektoniska historien och den geologiska strukturen, liksom av den kristallinska botten av bassängen. Efter denna tektoniska och strukturella analys av området gjorde de geofysiska och geokemiska undersökningar.

Av sedan 61 borrade källor var 37 kommersiellt produktiva, dvs nästan 60 procent. Detta är en hög siffra jämfört med andra borrningar, där nio av tio är typiskt ”torra hål”.

Det började sakta gå upp för strategerna i Pentagon efter Irakkriget 2003, att de ryska geofysikerna kommit på något av stor strategisk vikt. Därför var det inte överraskande, att Washington började sätta upp en ”stålmur” av militärbaser och ballistiska anti-missilsköldar runt Ryssland för att skära av dess pipelines och hamnförbindelser till västra Europa, China och  resten av de närliggande länderna.

Kulmenteorin om oljan är baserad på ett dokument från 1956 av Marion King Hubbert, en Texasgeolog som arbetade för Shell Oil. Han förutsåg att USA:s oljeproduktion skulle nå kulmen 1970. Hubberts kurva och Hubberts peak är hans skapelser. Det var bara det, att kulmen inte nåddes till följd av minskad tillgång i USA:s oljefält, utan det var Shell, Mobil, Texaco och andra företag, som flödade över den amerikanska marknaden med smutsig, billig olja från Mellanöstern till priser så låga, att producenterna i Kalifornien och Texas inte kunde konkurrera utan tvingades att slå igen sina källor.    

Medan de amerikanska oljejättarna på 1960-talet var angelägna att kontrollera de lättillgängliga fälten i Mellanöstern, fortsatte ryssarna att prova sin alternativa teori. De började borra i Sibiriens ödemarker. De utvecklade 11 huvudfält och ett gigantiskt fält baserat på sina djupa ”a-biotic” geologiska beräkningar. De hittade det svarta guldet på en skala jämförbart med Alaska North Slope.

På 1980-talet gick de till Vietnam och erbjöd sig att finansiera borrkostnaderna för att visa att deras teori höll. Det var det ryska företaget Petrosov, som borrade i Vietnams White Tiger offshoreområde i basaltberg neråt 5100 meter. 6000 fat per dag togs ut till den energisvultna Vietnamekonomin. De ”a-biotictränade” ryska geologerna förfinade sin kunskap och Sovjetunionen blev världens största oljeproducent i mitten på 1980-talet. Få i västvärlden förstod varför eller brydde sig om att fråga. Ryssarna har framställt volymer av vetenskapliga dokument, det mesta på ryska, men västvärldens vetenskapstidskrifter är inte intresserade av att publicera en dylik revolutionerande åsikt. 

2003 arresterades Mikhail Khodorkovsky, Yukos Oil, just innan han var i färd med att sälja en dominerande andel till ExxonMobil efter ett privat möte med Dick Chaney. Om Exxon hade fått denna post skulle de haft kontroll över världens största resurs av geologer och ingenjörer tränade i ”a-biotic- teknik” och borrning. Med det stora behovet av olja från både Kina och Indien är det geopolitiskt viktigt för USA att ta direkt kontroll så fort som möjligt av reserverna i Mellanöstern. Det enda potentiella hotet för denna kontroll ligger innanför Ryssland med dess nu statskontrollerade jättar.  

Enligt Kenney, en av de få geofysiker från västvärlden som lärt och arbetat i Ryssland under Vladilen Krayushkin, vilken utvecklat det stora Dnieper-Donetsprojektet, använde geofysikerna den tyske vetenskapsmannen Alfred Wegeners teorier 30 år innan västvärldens geologer "upptäckte” Wegener på 1960-talet. Kanske kommer västvärldens geologer, att inom några decennier få tänka om när det gäller mytologin om fossilt ursprung och inse att ryssarna känt till detta sedan 1950-talet. Under tiden har Moskva ett klart trumfkort i energisammanhang.

Ur resurssynpunkt kan ovanstående vara positivt, men priset på olja kommer succesivt att öka. Enligt en källa kommer oljepriset att vara ungefär 95 dollar per fat vid årsskiftet och därefter fortsätter ökningen för att så småningom nå 200 dollar per fat, vilket nyss diskuterats. Man kan fundera över om regering och riksdag är medvetna om denna utveckling. De köpte i slutet av 1960-talet BP-geologen Colin Campbells och Texasbankiren  Matt Simmons argument om kulmen gällande Nordsjöfälten.             

Lennart Gustafsson

.