Den 1 januari sänktes landstingsskatten i Stockholm med 17 öre. För en person med genomsnittslönen 27 000 kronor innebär det 45 kronor och 90 öre mer i månaden. Eftersom Stockholm har stor lönespridning har dock majoriteten av invånarna betydligt lägre löner. Det genomsnittliga vårdbiträdet (18 100 kr/mån) får 30,77 kronor mer, barnskötaren (18 500 kr/mån) får 31.45 kronor och personliga assistenter (17 625 kr/mån) får 29,96 mer. Beräkningarna har gjorts utifrån lönestatistik från Stockholms stad. Skattesänkningen innebär ett minskat skatteunderlag till landstinget på 700 miljoner kronor.
Samtidigt förbereder Stockholms Lokaltrafik, som ägs av samma landsting och delvis finansieras via skattsedeln, en rejäl höjning av kostnaden för resor med kollektivtrafiken. Första mars höjs priset för ett månadskort hos SL från 620 till 690 kronor – en ökning på 70 kronor. Enligt SL och Stockholms landsting är det nya priset motiverat då den innebär ökade intäkter på 200 miljoner kronor. Pengar som behövs för att bygga ut och rusta upp kollektivtrafiken.

Den ökade kostnaden för att resa inom sin egen stad tar alltså med råge ut skattesänkningen för de flesta stockholmare som reser kollektiv. För den nämnda genomsnittsmedborgaren (med en månadsinkomst på 27 000 kronor) innebär det, efter att den minskade landstingsskatten är avräknad, ökade kostnader på 149,20 kronor per år. För den genomsnittlige personlig assistenten 340,48 kronor.
För att gå plus måste man som kollektivtrafikant komma upp en bit över Stockholms genomsnittslön. Först när du har en månadslön på 34 300 kronor innebär reformen att du får något extra i plånboken.
Samtidigt som en ökning av användandet av kollektivtrafiken ses som ett prioriterat mål höjs alltså priset för majoriteten av resenärerna. Organisationen Planka som arbetar för en helt skattefinansierad kollektivtrafik säger att höjda priser traditionellt är ett styrmedel för att minska konsumtion. Planka påpekar även att SL sedan 1990 gått från att till största del varit skattefinansierad till en finansieringsmodell där mer än hälften av inkomsterna kommer direkt från biljettförsäljning. Något som i praktiken innebär en överföring av pengar från låginkomsttagare till höginkomsttagare.
Planka ställer därför ett motförslag som innebär en höjning av landstingsskatten på 1,25 kr och gratis kollektivtrafik för alla. Skatteunderlaget skulle då vara nog för att helt bekosta kollektivtrafiken – med en planerad utbyggnad för att klara den ökning av resenärer som en nolltaxa skulle innebära. De som idag arbetar som spärrvakter erbjuds tjänster som reseguider och trivselpersonal, som skulle resa med på tunnelbanor och bussar för att guida och avstyra oroligheter.
En skattehöjning med gratis kollektivtrafik skulle även innebära minskade kostnader för majoriteten av resenärerna som idag köper månadskort. Den personliga assistenten i exemplet ovan skulle få 550 kronor extra över i månaden – trots den ökade skatten. Det är först vid en månadslön på 52 600 kronor som Plankas förslag ger ett negativt resultat.