Efter att konferensen öppnats av Dario Espiga, kommunalråd i Göteborg, äntrade ECAD:s direktör Thomas Hallberg scenen och beskrev vad organisationen står för.
Sedan starten 1994 har 250 städer i 30 länder blivit medlemmar i European Cities Against Drugs,  Europas städer mot Narkotika. Huvudkontoret finns i Stockholm och organisationen är uppdelad i fyra regioner.
ECAD i Sverige var representerade i Istanbul på årskonferensen i maj och år 2008 står Warszawa som värd för detta arrangemang.

Frank Ranieli är operativ chef på Tullkriminalen och har varit med på banan i 37 år. Han har gedigna kunskaper om olika smuggelvägar och smugglarnas försök att överlista tjänstemän, teknisk utrustning samt tullens bästa vapen: narkotikahundarna. Det var en mycket givande föreläsning.
Hur många vet till exempel att tullen i Sverige varit verksam sedan 1636? Efter EU-inträdet 1995 har vi även fått lära oss att heroinhandeln sker från Balkanländerna och att Afghanistan står för den absolut största delen av opiumodlingarna.
Hur den organiserade brottsligheten fungerar på såväl nationell som regional nivå beskrevs av Mika Jörnelius, Kriminalkommissarie för Polisen i Västra Götaland. Det finns flera olika aktörer som styr landets  kriminella verksamheter. Exempel på detta är att serbiska ligor dominerar i Stockholm och Göteborg, albanska i Göteborg och bosniska i södra Sverige.

Ett förslag som framfördes var att de politiker som föreslår alternativa åtgärder mot den brottsligheten borde skickas till en studiedag på Kumla-fängelset. Kanske skulle de då få en annan syn på hierarkierna inom narkotikahandeln. Problemet är inte vad vi vet och ser utan vad vi inte vet och inte ser av brottsligheten.
Nästa gästföreläsare var utredare Daniel Westerhav från Brottsförebyggande Rådet. Han beskrev hur rapporten Narkotikadistributörer - 2007 kom till och tog upp hot mot tjänstemän som arbetar med kriminella frågor. Hans benämning på dessa hot, ”otillåten påverkan”, låter lite humoristisk, men innebörden är naturligtvis mycket allvarlig.
I Sverige är vi relativt förskonade från övergrepp från den kriminella världen och dess nätverk mot de samhällsförstärkande krafterna. Ändå måste vi alla vara alerta på signaler och hotbilder. Trygghetsfrämjande är högprioriterat och därefter det förebyggande arbetet.

Brå-rapporten fick kritik av Borghild Håkansson  som är besviken på kommunikationen eller rättare sagt brist på kommunikationen från Brå på det nationella planet. Håkansson är kanslichef på Tryggare och Mänskligare Göteborg, ett råd där Göteborgs stad, universitet, myndigheter, organisationer, föreningar och företag samverkar för varje medborgares trygghet och för att stadens offentliga miljöer skall vara tillgängliga för alla.
Borghild Håkansson  beskrev olika åtgärder som kan genomföras för att medborgarna ska känna sig säkrare där de bor. Även små åtgärder kan öppna upp platser som tidigare varit riskzoner för suspekta handlingar efter mörkrets inbrott. Även i dagsljus förekommer det öppet våld mot medborgarna.
Ung och Trygg i Göteborg arbetar mot gängkriminalitet och för en tryggare och säkrare stad. Dan Gaversjö, projektledare, gav oss en tydlig bild av hur nyrekrytering sker till olika kriminella gängkonstellationer. Här måste varje stadsdel, kommundel och samtliga medborgare vara på alerten och hålla koll på vad ens egna barn sysslar med och vilka gäng de figurerar i.
Vad vi efterlyser är ett samhälle som agerar. Ungdomarna, den svikna generationen, måste känna sig delaktiga. Om de får känna samhörighet kommer de även att ta ansvar och bidra till en positiv samhällsutveckling.
När ett barn eller en ungdom hamnar hos polisen inträder 24-timmarsregeln som säger att socialtjänsten måste involveraas och finnas som stöd för den unga. Här vilar ett stort och tungt ansvar på myndigheten. Brottsutvecklingen, en analys av Brå baserat på kriminalstatistiken i Sverige, har ökat till mellan 70 procent och 80 procent och visar att narkotiska ämnen i någon form är en utlösande faktor.

Lennart Johansson, RUS (Restauranger, Utveckling och Samverkan), beskrev hur situationen ser ut idag på krogarna runt Avenyn. Han kunde konstatera att omkring hälften av krogpersonalen i dagsläget fått utbildning i att tolka gästers kroppsspråk för att upptäcka narkotikabruk. RUS startade upp sin verksamhet redan 2002 och håller sig hela tiden uppgraderad med kroglivet i Göteborg. En sund åtgärd och inställning, är min personliga kommentar efter Johanssons presentation av RUS.
Nu var det Sveriges drogsamordnare Björn Fries tur att på kort stund försöka redovisa vad MOB (Mobilisering mot Narkotika) åstadkommit under sina fem år i hetluften. Många kontakter har knutits och ett stort nätverk har byggts upp. Min personliga uppfattning är att det är synd och skam att MOB går i graven vid årsskiftet.
Två dagars mycket givande konferensupplägg avslutades med statssekreterare Ragnwi Marcelind från Socialdepartementet i Stockholm.
Arbetet i narkotikafrågorna kommer att fortsätta, men i ny regi. Förebyggande arbete, föräldrastöd och information på kommunnivå var huvudbudskapen samt även förstärkt tillsyn på vårdbehandlingarna.

Det är oroande att så många minderåriga barn alkoholdebuterar, ofta  med sina föräldrars ”goda” minne. Alkoholreklamen utsätter barnen för en onödig exponering och barn och ungdomar hamnar i en social risksituation.
EU har skärpt sin syn på alkoholskadeproblematiken. Regeringen har utlovat 260 miljoner kronor för bland annat narkotikainformation  och 345 miljoner kronor till folkhälsofrågor fram till 2010.
Varje år delar konferensen ut ett pris till någon eller några som i ECAD:s anda har utfört en prestation som stämmer överens med organisationens målsättning och framtida arbete. I år gick priset till Timrås Idrottshögskola som gjort upp kontrakt med eleverna om att hålla sig nikotin-, drog- och alkoholfria under tiden på skolan.

Peter Brych
är droginformatör och ledamot i utbildnings- och kulturberedningen i Härryda kommun