LFT arkiv


Denna artikel har publicerats i Läsarnas Fria Tidning - en tidning som helt byggde på medborgarjournalistik. Idag är Läsarnas Fria nedlagd, men arkivet är tillgängligt på Fria Tidningar.

Inrikes
Bertil Öjerskog

  • På drygt hundra år har esperanto gradvis spridits till alla världsdelar.
Läsarnas Fria

Intressant bok om esperanto och den globala språksituationen

Vet du att det finns ca 5000 olika språk i världen idag?
I boken Dr Zamenhof och det internationella språket av Leif Nordenstorm och Christer Lörnemark får man reda på många intressanta fakta om världens språksituation idag.

D:r Zamenhof och det internationella språket

Leif Nordenstorm och Christer Lörnemark

Bokförlaget Literaturo, 2007


Vi svenskar uppfattar ju ofta engelskan som ett världsspråk, vilket det naturligtvis är om man ser till dess betydelse inom ekonomi, handel, politik etc. Men faktum är att det endast talas av 10-15 procent av jordens befolkning.


Ett annat världsspråk skapades av den polske ögonläkaren Ludvig Zamenhof. År 1887 publicerade han ett häfte på ryska där han presenterade idén om ett neutralt världsspråk, nämligen esperanto. Idén spreds snabbt och snart översattes hans lilla bok till polska, tyska, franska och engelska.

Esperanto skulle inte uttrycka något lands kulturella överhöghet, som de gamla kolonialmakternas språk hade gjort, utan att vara ett led i skapelsen av en ny fredlig global kultur. ”Esperantos inre idé är att på en neutral språklig grund, riva ned murarna mellan de olika folkslagen och vänja alla människor att i sin nästa se en medmänniska eller en broder.”


På drygt hundra år har esperanto gradvis spridits till alla världsdelar och utvecklats till ett välfungerande språk som täcker det moderna livets aspekter; IT-teknik, medicin, politik etc.


Språket byggs upp av olika ordstammar, som sedan kompletteras med prefix och suffix (för och efterstavelser). Det finns ett 40-tal sådana affix vilket gör att man kan variera varje nytt inlärt ord på många olika sätt. Esperanto kan man lära sig på en tredjedel av den tid det tar att lära sig ett nationalspråk.


I Nordenstorms och Lörnemarks bok berättas ingående om esperantos historia och kortfattat om språkets struktur. I den sista delen redogörs för den brokiga esperantokultur som lever och frodas idag.

Med hjälp av ”Pasporta Servo” en adressbok med mer än 1000 adresser i 76 länder kan man resa och besöka samt gratis övernatta hos esperantotalande människor i hela världen.


Varje år äger det rum massor av kongresser runt om i världen på detta språk. Det hålls seminarier och kulturevenemang och 79 olika fackorganisationer inom t.ex vetenskap, undervisning, religion, politik och så vidare. Det publiceras tidskrifter, fack och skönlitteratur och CD-skivor med det mest blandade innehåll som tänkas kan.


I boken presenteras många intressanta internetadresser och i slutet av boken finns tips på svenska läroböcker och olika kurser.


För människor som inspireras av esperantons idé om jämlikhet i den internationella samvaron är ”Doktor Zamenhof och det internationella språket” en välkommen bok. Den är faktaspäckad och intresseväckande och dess praktiska pocketformat gör den lätt att ta med på bussen, tåget eller tunnelbanan.


Bertil Öjerskog

Språklärare

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Tack alla skribenter!

Som de flesta av er redan vet läggs Läsarnas Fria Tidning ner till årsskiftet. Som vi informerat om tidigare kommer vi att starta en ny tidning, Landet Runt, där medborgarjournalistik blandas med mer traditionell journalistik.

Läsarnas Fria

Barnens jullunch i Luleå räddad

I förra veckan skrev Läsarnas Fria Tidning om hur Luleå kommun, skulle spara in på barnens jullunch på grund av budgetunderskott.

Läsarnas Fria

Luleå kommun slopar barnens jullunch

Eleverna i Luleås skolor får ingen jullunch i år. Det har kommunens skolförvaltning beslutat. Ökade livsmedelspriser och underskott i kommunens budget är skälen till att den populära aktiviteten dras in.

Läsarnas Fria

Amnesty tog revansch i årets Regnbågsparad

Skånes egen pride, den så kallade Regnbågsfestivalen, avslutades som vanligt storslaget med den årliga paraden. Allt från poliser till hardqueers var representerat i tåget som färgade Malmös gator under lördagen. Så även Amnesty som tog revansch från förra årets svaga uppslutning. Tillströmningen ökade med flera hundra procent och banderoller och målade lakan syntes. Så även plakat med budskapet ”Gay rights are human rights”.

Läsarnas Fria

© 2026 Fria.Nu