Konsultbolaget PriceWaterhouseCoopers publicerar årligen en internationell undersökning som bland annat bygger på enkäter och studier av de stora kraft- och industribolagen. Mellan 2004 och 2007 har "uppmuntran av förnybar energi" gått från sjätte till första plats i bolagsstyrelsernas prioriteringar, förbi sådant som försörjningstrygghet och priskänslighet på marknaden. I rapporten nämns brittiska Sternrapporten, om ekonomiska konsekvenser av klimatförändringar, samt Al Gores film An Inconvenient Truth, som några förklaringar till att klimatfrågan penetrerat in i styrelserummen.

Starkast ökat stöd anses vindkraft och kärnkraft ha fått. För bara ett år sedan uppgav 17% av företagen att de förväntade sig satsa på vindkraft, medan motsvarande siffra för i år var 45%. Det är även inom vindkraft som teknikutveckling anses ha störst effekt. Kärnkraft kan inte klassas som förnybar, men däremot är klimatpåverkan relativt låg. Kraftsorten har i decennier haft illa rykte i USA på grund av dålig lönsamhet men kan nu stå inför en renässans. Företagen sorterar ut en trio av vindkraft, kärnkraft och energieffektivitet som de viktigaste lösningarna för att minska koldioxidutsläppen i framtiden.

Samtidigt så finns det enorma reserver av kol runt om i världen, det är det fossila bränsle som finns i störst mängd, och mycket av det förväntas även användas. Med nuvarande teknik skulle det kunna bli fullständigt förödande för klimatet. Förhoppningarna för framtiden är att "Clean coal", dvs effektivare och renare verk skall kunna etableras i större skala, men effekten för klimatet är marginell. Det talas även mycket om avskiljning och lagring av koldioxid, främst i djupa underjordiska formationer. Tekniken skulle i framtiden kosta uppskattningsvis 350-400 kr/ton CO2 men dels tar det inte hand om 100% av koldioxiden, dels så är den ännu relativt obeprövad. Företagens villighet att fortsätta med kolkraft kan kasta visst tvivel över orden om förnybar energi.

Intressant att notera från studien är att det i Asien och Amerika ställs mycket högre förväntingar än i Europa på att konsumenter och företag skall åstadkomma energibesparingar, medan det omvänt ställs mycket högre förväntingar på regeringar och myndigheter i Europa än i övriga världen.