Studien, som gjorts av forskare vid Chalmers och Göteborgs universitet, tolkas av dem som att svenskarna förbereder sig mentalt för en omställning.

Omsvängningen i opinionen är tydlig, anser Filip Johnsson, professor vid Institutionen för energi och miljö, Chalmers, och initiativtagare till studien.

– En ökad acceptans för ändrad livsstil är också ett viktigt resultat, säger han.

Trots den ökade acceptansen för en ändrad livsstil ökar samtidigt både resande och konsumtion. Enligt statistik från SCB/Nationalräkenskaperna ökade hushållens konsumtion med 23 procent mellan 2000 och 2010.

– Även om det kanske för många är ett långt steg från tanke till handling så tyder resultaten på att många vet att vi måste ändra livsstil för att möta klimatförändringarna. Detta är en bra början men det säger inget om hur folk sedan reagerar när det verkligen införs ett ”hårt” styrmedel i form av ökad kostnad på bränslen eller klimatpåverkande livsmedel, säger Filip Johnsson.

Ett stöd för livsstilsförändringar av över hälften av befolkningen ger nya möjligheter för politikerna. Med väljarstöd har de folkvalda större incitament att flytta fram positionerna när det gäller att implementera miljöavgifter, regler och skattelättnader som gynnar miljön.

– Det behövs kraftfulla och långsiktiga styrmedel för att möta klimathotet. Inte minst behövs en tillräckligt hög kostnad för att släppa ut växthusgaser. Studien inger hopp då den ger politikerna stöd för att införande av styrmedel som påverkar vår livsstil kan få acceptans hos allmänheten. Om trenden håller i sig kan politikerna flytta fram positionerna över tid när det gäller att införa sådana styrmedel, säger Filip Johnsson.

Med styrmedel menar han skatter eller handelssystem där koldioxid prissätts. För stationära utsläppskällor som kraftverk och fabriker finns redan EU:s handelssystem med utsläppsrätter.

– Hur stor kostnaden behöver vara beror lite på vilken sektor vi talar om. I dag är den alldeles för låg – runt fem euro per ton koldioxid, när det skulle behöva vara minst 20 och dessutom stiga långsamt. När det gäller transportsektorn är det svårare. Här krävs såväl ökad kostnad som andra styrmedel och satsningar på kollektivtransporter.

Resultaten bygger på en jämförelse mellan två tidigare rikstäckande enkätundersökningar gjorda 2005 och 2010. År 2005 ansåg de flesta att ny teknik var lösningen på klimatkrisen. Fem år senare hade den siffran gått ner betydligt. Istället ansåg nu en majoritet att ändrad livsstil var det nödvändiga steget. Livsstilsförespråkarnas andel hade mer än fördubblats, från runt 20 procent till över 50 procent.

– Jag tror att opinionen har svängt dels för att det talas mycket om miljö i media. Om att vi inte kan fortsätta leva så här, att vi måste ändra vårt sätt att konsumera och att vi tär på jordens resurser. Dels tror jag att medvetenheten om klimatförändringarna har ökat på grund av ett allt mer extremt väder, även om sådana händelser inte direkt kan knytas till förändringar i klimatet, säger Chris von Borgstede, docent och psykologiforskare vid Göteborgs universitet.

– Sedan har nog tron på den nya tekniken som problemlösare minskat, eftersom utvecklingen inte har gått tillräckligt fort. Vi har helt enkelt inte tid att vänta längre.

Mätningarna av svenskarnas attityder till miljö och livsstil kommer sannolikt att utföras mer löpande i framtiden på grund av de drastiska förändringar som undersökningen visar.

– Naturligtvis vet vi inte hur ihållande trenden är och därför pågår nu diskussioner kring att göra om undersökningen med två eller tre års mellanrum, säger Filip Johnsson.