Häromdagen läste jag att du lovade värna bondens rätt i kommande landsbygdsprogram. Det är bra, men det räcker inte! Om hela Sverige ska leva, och då menar jag verkligen också bönderna, måste du som är vår landsbygdsminister vara beredd att slåss för landsbygdsutveckling. För alla, och kanske särskilt bönder, behöver levande bygder där det finns vettiga telefonförbindelser, bredband, butik, skola och dagisplatser inom rimligt avstånd.

Det borde vara självklart, men så ser inte längre Sverige ut. Det är här urbaniseringen går snabbast i Europa och det är här som ni tillåter statlig service att lämna landsbygden först. I vårt land har en generaldirektör med tunnelseende mycket större inflytande än massorna av människor som får sina bygder utarmade. Det spelar ingen roll om vi jobbar ideellt 24 timmar om dygnet om inte ni som är politiker ger oss rimliga, rättvisa och långsiktigt hållbara förutsättningar för att utveckla våra bygder. Även du, jag menar faktiskt särskilt du som är landsbygdsminister, borde vid det här laget ha förstått att glada tillrop om marknadsanpassning inte fungerar.

Och det är här som regering och riksdag måste göra sitt. Ni ska ta era ämbetsmän i örat och reglera nu, istället för att fortsätta avreglera. Vi kan lära mycket av våra grannländer och då särskilt av Norge. Kom inte och snacka om att det beror på deras oljepengar. Norrmännen hade förstått att utan levande landsbygd, mat och service är vi sårbara, långt innan de fann oljan.

I Sverige räcker maten sisådär två dagar om det blir kris. Så bönder är verkligen viktiga. Men det är utrymmet för nyskapande i landsbygdsprogrammet som du som minister måste kämpa hårdast för och en fördelning som i minst lika stor utsträckning stärker Norrlands inland som godsägare i Skåne.

Eskil, ibland tvivlar jag på att du fattat lägets allvar, trots att du sitter på den position du gör. Ändå är det till dig jag vänder mig eftersom du som landsbygdsminister är min talesman i regeringen och i de europeiska samtalen. Det är till dig som jag måste ställa min förhoppning om att du förstått att den stuprörshantering som vi har i det här landet är lika med döden för lokal utveckling. I bygder som Risträsk och Rinkeby är det helhetstänkande som gäller. Det är så mänskliga behov ser ut.

Därför behöver du och dina kamrater i regeringen bland annat ta vara på de möjligheter som EU-kommissionen nu faktiskt ger, att jobba på tvären och över flera program. Jag talar om det som kallas för CLLD, lokalt ledd utveckling. När kommissionen gör något som är bra för det lokala utvecklingsarbetet är det viktigt att särskilt vi i Sverige tar ut svängarna.

Jag förstår att det finns motstånd. Men det är i den här typen av sammanhang som du och dina regeringskamrater måste sätta ner foten. Den makten och det ansvaret måste ni ta, även om era tidigare partikamrater, som nu blivit generaldirektörer, kan bli frustrerade.

Tidigare i år skrev jag ett brev om landsbygden också till vår statsminister. Även om jag långt ifrån besitter Jonas Hassen Khemiris skarpa formuleringskonst, som till och med lockar riksmediernas intresse, så måste jag säga att jag förväntat mig ett svar. Som företrädare för bygderörelsen i Sverige och Norden talar jag för miljoner av människor, faktisk många fler än ni har i era partier.

Ni smiter när jag vill tala om demokrati, fördelning och utveckling.

Det är nog nu. Det är dags att ta landsbygdsbornas uppror och engagemang på allvar.

De bryr sig och det måste du och de andra ministrarna också börja göra.