”Sverige har förlorat sin progressiva röst” | Fria.Nu
Fria Tidningen

”Sverige har förlorat sin progressiva röst”

I slutet av januari besökte Ray Acheson Stockholm för att hålla seminarier om nedrustningsfrågor och fred. Intresset var stort och hennes föreläsning i Sveriges riksdag var lyckad och innehöll även samtal med många intresserade politiker.

Ray Acheson är fred- och konfliktvetare på Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet i New York där hon leder organisationens projekt för nedrustning. Hon övervakar och analyserar FN:s nedrustningsrelaterade organ och processer, och publicerar rapporter om militarismens och vapenhandelns samhällsekonomiska och politiska konsekvenser. Ray Acheson skräder inte orden när hon berättar om konsekvenserna av militarismens årliga utbredning.

– Samtidigt som militära utgifter årligen ökar, minskar investeringarna i konfliktlösning, fredsbyggande och utveckling. Det finns många direkta och indirekta länkar mellan militära utgifter, vapenhandel och minskning av resurser för social och ekonomisk utveckling. Regeringar som spenderar stora finansiella, teknologiska och mänskliga resurser på sin militär hindrar samtidigt dessa resurser från att nå sina ekonomiska, sociala och miljöriktade program.

Trots att det finns stora teknologiska resurser för nedrustning och konvertering från vapentillverkning till civil produktion, är de ekonomiska och politiska hindren stora, enligt Ray Acheson.

– Ur teknologisk synpunkt är nedrustning fullständigt genomförbart. Hindren är däremot av politisk och ekonomisk karaktär. Trots att kärnvapen inte fysiskt använts sedan Hiroshima och Nagasaki används de som en psykologisk faktor i kärnvapenstaternas interaktion med andra länder. Det är välspenderade pengar, enligt eliten, oavsett vad konsekvenserna är för mänsklig säkerhet och utveckling i deras länder.

I dag har synen på kärnvapen inom militären skiftat som ett svar på den ekonomiska krisen och många kärnvapenstaters militärer ser inte längre vapnen som användbara.

– I England vill försvarsdepartementet inte längre bekosta moderniseringen av kärnvapnen eftersom de är helt värdelösa för militären. Militären hänvisar istället till utrikesdepartementets intresse för moderniseringen av kärnvapnen och som även får stå för kostnaderna. Det här är en ny debatt i den ekonomiska krisens fotspår.

Men de ekonomiska länkarna till militären och vapenindustrin är långt mer djupgående. Det militärindustriella komplexet står för en stor del av de ekonomiska och politiska hindren för nedrustning, något som USA:s president Obama fått vika sig inför, menar Ray Acheson.

– Det militärindustriella komplexet, som finns i alla kärnvapenländer, är så ingjutet i ländernas ekonomi och politik. I USA till exempel har kärnvapenlaboratorierna välbetalda lobbyister i Washington och senatorer som gör allt för att skydda sina distrikts konstruktionsanläggningar och som tillsammans med bolagen skyddar lukrativa investeringar och kontrakt som har slutits inom branschen. President Obama gav år 2009 löftet att prioritera nedrustningen, men han möttes av starkt motstånd från vapenindustrins infrastruktur som gjorde det svårt för honom att fullfölja sin nedrustningsplan.

Ray Acheson berättar att FN:s nedrustningsorgan på senare tid blivit alltmer dysfunktionella. FN:s konferens för nedrustning i Genève, som har mandat att förhandla fram nedrustningsavtal, har bara lyckats förhandla fram provstoppsavtalet om kärnsprängningar, år 1996. Anledningarna till komplikationerna beror på att Bush-administrationen inte ville förhandla om de övriga delarna på agendan såsom kärnvapennedrustning och kapprustningen i yttre rymden. Dessutom är Pakistan, Kina och Indien skeptiska till avtalet mot klyvbart material eftersom de fortfarande producerar materialet till sina kärnvapenprogram, menar Ray Acheson.

– Ryssland och Kina ville se åtgärder mot kapprustningen i yttre rymden eftersom USA tillverkade offensiv satellitteknik. En annan betydande anledning till de stillastående förhandlingarna är de oärliga avtalen. Traktaten ska hindra att stater producerar klyvbart material till sina kärnvapenprogram, men står likgiltiga till att flera länder redan har nog med material för att producera tusentals kärnvapen.

En fråga som Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet arbetar med är att kvinnor ska ha aktiva roller i fredprocesser, inom politiken och vid förhandlingsborden. Ray Acheson menar man inte ska dra likhetstecken mellan jämställdhet inom säkerhetspolitiken och kvinnors lika rätt att strida i militära konflikter.

– Kvinnor är inte bara mindre våldsbenägna utan för även med sig unika perspektiv och praktiskt tänkande till olika situationer som gör de mycket nyttiga i diskussioner för nedrustning.

Vilka hinder ser du i Sverige gällande nedrustning?

– Svensk vapenindustris export stiger och man kan dra paralleller till situationen i USA där militarismen är djupt förankrad i ekonomin. Till skillnad från tidigare är Sverige i dag mycket tystlåtet på den internationella arenan i nedrustningssammanhang. Regeringen låter EU diktera Sveriges position i nedrustningsfrågor. Det är mycket olyckligt eftersom Sverige tidigare har varit en stark progressiv röst på den internationella arenan.

Hur kan media och civilsamhället arbeta mer effektivt för nedrustningen?

– Tyvärr är medias fokus missriktat. Bevakningen fokuserar på Iran som inte har kärnvapen, medan dagens kända kärnvapenländer undgår granskningen. De stora mediebolagen ägs av samma konglomerat som producerar kärnvapen och får därför inte sätta ämnet på agendan.

– Civila samhället och dess organisationer har en mycket viktig roll i att samarbeta och effektivt kommunicera kärnvapnens relation till andra områden såsom klimat- och miljöförändringar och mänskliga rättigheter. Tyvärr har kärnvapen också blivit en ickefråga för civilsamhället sedan Kalla krigets slut. I dag är det mycket svårt att återinföra kärnvapen på civila organisationers agenda eftersom huvudfokus ligger på dagens krig.

Annons

Rekommenderade artiklar

"Jag blir bara mer triggad ju mer de jävlas med mig"

Intervju

I sju års tid har Angelo Graziano sålt cannabisolja för medicinskt bruk. Han är känd som ”cannabisdoktorn” och har just avtjänat ett tre månader långt fängelse- straff för narkotikabrott. När vi ses i Stockholm har han hunnit med tio dagar i frihet och övertygelsen om oljornas potential tycks vara starkare än någonsin.

Jordbruksverkets inblandning väcker kritik

Intervju

Efter det stora intresset för Reko-ringar har Jordbruksverket satsat på ett projekt som ska stödja etableringen av nya ringar. Men initiativet välkomnas inte av alla.

Fria Tidningen

Fredsaktivisten som började befria djur

Intervju

Proffsaktivisten Martin Smedjeback har just lämnat fängelset. Nu är han aktuell i filmen Tomma burar. "Djurrätt har framtiden för sig. Det finns en inneboende moralisk kraft i det", säger han.

Stockholms Fria

”Adoption är en kolonial praktik”

Intervju

Maria Fredriksson tycker adoption från fattiga länder är ett problem. Men som adopterad själv är det svårt att få gehör för sin kritik, menar hon.

Fria Tidningen

© 2019 Fria.Nu