– När man talar om livspusslet och stressen, läggs fokus på medelklassen. Jag vill försöka bryta det perspektivet.

Rebecka Bohlin, journalist och författare, berättar i sin bok De osynliga - om Europas fattiga arbetarklass, om den växande servicesektorn och de som arbetar i den.

– De som har det sämst och arbetar inom denna sektor, måste få berätta om sin situation. Det tas för givet att de ska fortsätta att jobba och inte klaga, utan vara tacksamma för de arbeten de har, de som inte har någon utbildning.

I sin bok skriver Rebecka Bohlin om livspusseldebatten ur den lägst avlönade delen av arbetarklassens perspektiv.

– I ett rikt välfärdssamhälle som vårt ska vi inte ha några skräpvillkor. Den utveckling vi ser innebär att hela tiden trappa upp arbetstakten, jobba på udda arbetstider och köra slut på sig själv.

Välfärdssamhällets baksida

– Jag har skrivit den här boken för dem som befinner sig i denna verklighet, för att de ska känna sig sedda och ses i ett större sammanhang. Samhället är skuldbeläggande, som om det är mitt fel att jag inte går kurser, gymmar och ägnar mig åt mindfulness. Tuffa villkor på arbetsplatsen, alla jag har intervjuat beskriver hur det har satt sig i kroppen.

Rebecka Bohlin har intervjuat dem som städar, lagar mat och tar betalt i butikerna. De sämst betalda. Hon har också intervjuat forskare, politiker och fackligt aktiva som har kommenterat och förklarat den process som har lett till att klyftorna växer i Sverige och i Europa mellan de som har och de som inte har. Trots tron på allas lika värde, så får vissa statlig subventionering, kallad RUT-avdrag, för städning av sina bostäder. De underbetalda kvinnorna, för flertalet är kvinnor av dem som arbetar som hemhjälp, ska bara vara tacksamma att få dessa för lågt betalda städjobb. Många högutbildade migranter fastnar i städjobb. Deras resurser behöver tas tillvara inom deras yrkesområden.

– Det är tunga jobb. Dåligt betalt. Bruttolönen för tillfälligt anställda inom kommuner och landsting kan ligga på under 10 000 kronor, medan städare med kollektivavtaalsenlig lön tjänar runt 20 000 kr per månad. Jag har mött exempel på att de större barnen får ta hand om syskonen, laga mat, ta hand om hemmet, då föräldrarna jobbar på udda tider med arbetsdagar så långa som upp till 12-15 timmar. Det är inget gott betyg för ett välfärdssamhälle, säger Rebecka Bohlin.

– Människor med de lägsta lönerna har de tyngsta jobben och skiftarbete, två av tre arbetarkvinnor arbetar inte kontorstid och det rör sig om flera hundratusen människor, fortsätter hon.

Många arbetar under en så kallad delad tur. Mirela, en av de intervjuade i boken, är städare, hon börjar sitt arbete kl 6 på morgonen och slutar kl 10. Sen börjar hon kl 16 på ett annat ställe, som ligger i andra änden av stan. Resorna till och emellan jobben kan ta upp till sex timmar och det är obetald arbetstid. Hon kommer hem vid niotiden på kvällen.

14 rationaliserade till 1

Gesa Magnusson, städerska och fackligt aktiv och en av de personer som är intervjuade i boken, har stor erfarenhet av servicebranchen. Hon berättar om städerskan som städar på HSB:s kontor på Flemminggatan 1 i Stockholm, en byggnad med sju våningsplan. 1973 hade en person ett halvt våningsplan att städa och man fick betalt för fem och en halv timme. Då krävdes alltså 14 personer som städade fem och en halv timme för att klara hela huset. Successivt förändrades det till det sämre och till slut idag städar en person hela huset på en heltid. Tempot skruvas upp och man måste jobba snabbare. Dessa försämringar har smugit sig på under 20-30 år.

En ny grupp kallad prekariatet har uppstått i samhället. En växande grupp som består av människor som saknar stabilitet i tillvaron.

– Dessa människor saknar ett ankare i tillvaron, de har ingen yrkesidentitet, lågt betalda tillfälliga arbeten, ofta ingen fast bostad. Från politiskt håll uttrycks det positivt att de arbetslösa är rörliga och beredda att söka jobb inom hela EU.

Men facket då. Hur går det med den fackliga kampen? I Storbritannien har man kommit längst i det fackliga arbetet, där har ett fackförbund lyckats organisera en stor del av städarna. Man söker upp arbetarna på deras arbeten och försöker att på plats aktivera dem i den fackliga kampen. I Sverige har så många som en halv miljon medlemmar försvunnit. En orsak är att det är dyrt att vara med i facket och i a-kassan.

– Fackföreningarna kan inte bara köra på i samma gamla hjulspår. De måste organisera de mest sårbara arbetarna och våga gå utanför ramarna, som de en gång gjorde när arbetarrörelsen bildades i Europa, menar Rebecka Bohlin.

– Jag blir inbjuden av en del fackförbund att komma och föreläsa om min bok. Där var det mer stängt förut, man fick inte komma med kritik”. Jag åker även runt på många andra platser och föreläser.

– Debatten fortsätter och detta ger hopp” avslutar Rebecka Bohlin och skyndar vidare till nästa möte.