Fria Tidningen

Chilenska studenter sätter demokratin på prov

I och med studentrörelsens frekventa marscher för en gratis och högkvalitativ utbild-ning är medborgarrörelsen extra aktuell vid 39-årsdagen av militärkuppen i Chile den 11 september. I dag kritiserar både yngre och äldre generationer ett system vars lagar innehåller många spår av Pinochets militärregim.

Sociologistudenten Manuel González Díaz är 21 år gammal och aktiv i studentrörelsen. Hans generation är mån om att demonstrera för sina rättigheter. Det var de som startade pingvinrörelsen (döpt efter elevernas skoluniformer) år 2006 då majoriteten av gymnasie- och högstadieskolorna i Chile ockuperades av sina elever. De krävde bland annat en utbildning med högre kvalitet och som är statlig istället för kommunal eller privat.

– Sedan kom vi till universitetet, och då började rörelsen här, säger Manuel González Díaz.

Germán Chau, 66 år och bosatt i Santiago, håller med om att det finns kraft i den nuvarande ungdomsgenerationen. Men lagförändringen som pingvinrörelsen ledde till innebar i praktiken inte särskilt mycket.

– De ändrade bara namnet. Det blev som en sminkning, suckar han.

Germán Chau är en av volontärerna i Observatörer av mänskliga rättigheter, ODDHH, en av flera grupper som dokumenterar brott mot de mänskliga rättigheterna i samband med polisens ingripanden mot demonstrerande studenter.

– Vi har tagit till vår uppgift att observera polisens agerande mot studenterna. Polisen använder sig av en hel del grymheter, för att uttrycka det blygsamt. Vi fotograferar och filmar polisen och registrerar vem som griper vem, vilka av poliserna som har befälet, och så vidare.

ODDHH försöker även registrera vilken fysisk och psykisk misshandel ungdomarna utsätts för när de tagits tillfånga, samt efter hur lång tid de släpps. De kan meddela föräldrar, ställa upp i rättsprocesser, och hjälpa ungdomarna – ibland så unga som 13–14 år – att få terapeutiskt stöd. ODDHH är en del av ett Casa Memoria José Domingo Cañas, ett före detta tortyrcentrum och fängelse som nu är ett minneshus.

– Vi ska inte glömma vad som har hänt i vårt land, säger Germán Chau och syftar på Pinochets brutala militärregim som styrde Chile från statskuppen den 11 september 1973 till valet 1988. Under dessa år torterades tiotusentals människor och fortfarande uppges 3 195 personer vara försvunna, enligt Amnesty International.

Konstitutionen från 1980 behöver inget minneshus eftersom den fortfarande gäller. Den är anledningen till att lagändringar som den efter pingvinrörelsen blir betydelselösa. Dessutom finns militärdomstolen kvar. Där gäller andra lagar och dit sänds man vid terroriståtal, något som radikala studenter riskerar.

– Det är jättefarligt att protestera. Det är därför jag döljer mitt ansikte, förklarar Manuel González Díaz och visar hur man maskerar sig med en t-shirt. Han har blivit både slagen och gripen av polisen och har själv kastat sten och Molotov-cocktails.

Germán Chau har förståelse för att vissa studenter tar till våld.

– Visst ser jag ungdomar som skriker fula ord och kastar sten. De reagerar våldsamt, men det är en reaktion mot en provokation, de är ju skrämda av polisen, säger han.

– Lustigt nog ger sig polisen ofta på ungdomarna som är städade.

Han menar att studenterna är frustrerade och att deras framtid präglas av ovisshet. De vet inte om eller när de kan avsluta sin utbildning eller om de kan få jobb.

– Vad finns då kvar att göra än att demonstrera för en bättre framtid?

I den senaste stora demonstrationen den 29 augusti deltog upp mot 150 000 personer. En av frågorna de manifesterade mot var den så kallade Hinzpeter-lagen som vill begränsa medborgarnas rätt att samlas, maskera sig och demonstrera. Lagförslaget har godkänts av säkerhetskommissionen i kongressens ena kammare och väntar nu prövning i senaten. Många menar att den demokratiska utvecklingen i Chile har avstannat.

– När man pratar om demokrati låter det som att det var något som inträffade 1988. Men demokratin begränsas av konstitutionen, säger Germán Chau.

– Det finns inget utrymme för deltagande. Det händer ingenting om man går och talar med regeringen. Och det som bestämmer allra mest i dag är ekonomin.

Samtidigt finns det hopp, menar Germán Chau. Precis som Manuel González Díaz tror han på att kämpa för att göra sin röst hörd och att tillsammans försvara de mänskliga rättigheterna.

– Sedan 1988 har vi utvecklats mot demokrati och en dag tror jag att vi når dit, säger Germán Chau.

Annons

Rekommenderade artiklar

EU-kritik lyfter Hollands vänster

Valet i Holland kan bli en historisk framgång för det radikala Socialistpartiet, som bland annat utlovat en folkomröstning om EU:s omstridda stabilitetspakt. Men svåra koalitionsförhandlingar avgör om partiet lyckas driva igenom en politik som går på tvärs med EU-elitens agenda.

Fria Tidningen

EU kräver sexdagarsvecka i Grekland

Inför sex dagars arbetsvecka i alla branscher och slopa restriktionerna på arbetsdagens längd. Det kräver den så kallade "trojkan" – EU, Europeiska centralbanken och Internationella Valutafonden – före utbetalningen av nödlån till Grekland.

Fria Tidningen

Vill ha demokratiska val

Premiärministern i Haiti har avgått efter omfattande protester. Folket har väntat på val sedan 2011.

Fria Tidningen

© 2014 Fria.Nu