Förorten ska få mer pengar; om man kan visa gott resultat. Det var budskapet när integrationsminister Erik Ullenhag presenterade nya satsningar till socialt utsatta förorter på måndagen. Pengarna ska fördelas efter kriterierna utbildning, sysselsättning och försörjningsstöd. Principen är att de förorter som kan visa att de har gjort mest inom dessa områden också ska få störst andel av pengarna.

– Det här ger incitament till kommunerna att verkligen satsa på att minska utanförskapet samtidigt som det också blir enklare att utvärdera resultaten, säger Anna Prucha, politiskt sakkunnig hos Erik Ullenhag.

Femton av landets socialt utsatta stadsdelar har valts ut för satsningen. Samtliga områden har en befolkning på mindre än 4000 personer, en gymnasiebehörighet som är lägre än 70 procent samt en utbetalning av förörjningsstöd som överstiger 4,8 procent. De stadsdelar som kan uppvisa bäst resultat när det gäller att minska beroendet av socialbidrag, att öka sysselsättningen och förbättra studieresultaten får mest pengar. Men Basar Gerecci, från organisationen Megafonen, är kritisk.

– Jag förstår inte varför det skulle behövas ett prestationsbaserat stöd. Om man vet att det finns grundläggande sociala behov så bör det vara grundläggande satsningar som görs. Jag ser ingen idé med att göra punktsatsningar och jämföra stadsdelar med varandra utifrån hur väl de motsvarar Erik Ullenhags idéer om integrationsarbete, säger han.

Vilka satsningar tycker du behövs istället?

– Vi vill se ett långsiktigt arbete och en större inkludering av de människor som bor i områdena. Det behövs en förändring av resursfördelningen i hela samhället, men den politiska utveckling som vi ser idag prioriterar inte det.

På regeringskansliet avvisar man kritiken och menar att satsningen kommer att vara betydande.

– Hela tanken är att pengarna ska göra nytta och ett prestationsbaserat belopp stimulerar till det, säger Anna Prucha.