”Man måste tänka att folk inte är maktlösa offer”
Petter Beckman är före detta DN-journalisten som startade tidningen Södra sidan i Skärholmen, i Stockholm. Han jobbar sedan fem år tillbaka med medborgarjournalistik och tycker det är viktigt att folk själva får definiera vad som är problemet i deras bostadsområde.
För cirka fem år sedan arbetade journalisten Petter Beckman som medialärare på Södertörns högskola, i Huddinge utanför Stockholm. Han undervisade bland annat i medborgarjournalistik. Under den tiden fick han ett samtal av en man som bodde i Skärholmen, Rouzbeh Djalaie.
– Rouzbeh var frustrerad när han ringde. Han ansåg att det var så snedvridet, det som skrevs om den lokala verkligheten. Han ville skapa en bättre lokaltidning än den som fanns. Så då fick jag vara med och bidra till hur man jobbar med dialog, public journalism, säger Petter Beckman.
Petter Beckman och Rouzbeh Djalaie startade tidningen Södra sidan, som sträcker sig från Norsborg till Axelsberg, i södra Stockholm. Redaktionen finns i Skärholmen.
– Folk ska själva äga sin berättelse och ha första tjing på den. De måste själva definiera vad som är problemet. De ska ha första tjing på bra lösningar. Man ska använda tidningen som en social mötesplats, ett forum där olika grupper kan mötas och stärka den gemensamma identiteten i ett område, säger Petter Beckman.
Fria Tidningen frågar Petter vad han tänker om den journalistik som ofta förmedlas om förortsområden, där poliser och kriminologer blir intervjuade och där fotona ofta förstärker klyftorna mellan myndigheter, auktoriteter och boende.
– Att det är förvånande. Att de som exempelvis bevakar Rosengård inte kommit längre i diskussionen kring förortsproblematiken. De flesta journalisterna har som syfte att komma till rätta med ett problem och kasta ljus på en situation och ställa ansvariga till rätta. Men ibland använder man en berättarteknik för att uppmärksamma och spetsa till berättelsen, inte berätta en återhållsam och modererad story, säger Petter.
Det gör man ofta för att uppmärksamma ett problem och då framstår situationen ofta värre än vad den faktiskt är, säger Petter Beckman. Människorna i skildringarna, de drabbade, framstår som passiva och hjälplösa och man missar på så sätt ofta att se sakerna som pågår, säger han.
– Journalisten bör alltid fråga folk hur deras egna lösningar ser ut, alltid lyssna. Ha en öppenhet och tänka att folk inte är maktlösa offer. Att människor har potential till aktiviteter och medborgligt deltagande. Man måste betänka att folk har rätt att vara med i tidningen i andra roller. Båda sidor har rätt att komma till tals i hela sitt spektrum, säger Petter.
Vi pratar om ifall det inte kan finnas risker med den här typen av journalistik, det vill säga att man i sin iver att stärka den positiva bilden av förorten blundar för de konflikter som finns.
– Om man gör det dåligt kan det få den effekten. Vi är jätteintresserade av de olösta konflikter som behöver bearbetas. Tvärtom så är det konflikterna som är utgångspunkten, men man måste hantera dem på ett annat sätt, säger han.
Fem år har gått med Södra sidan och Petters kollega Rouzbeh har även startat en tidning på Stockholms norra sida som heter just Norra sidan. Men vad har medborgarjournalistiken haft för påverkan på lokaljournalistiken på södra sidan av Stockholm?
– Svårt att säga. Det finns en stor läsekrets. Man har ett lokalt media som jobbar på ens egna villkor. Man kan inte längre klaga på lokaljournalistiken. Folk har blivit nöjdare. Det känns som att hela Skärholmen rymmer färre motsättningar. Men det är svårt att veta vad det beror på. Det kan vara att ungdomsverksamheten och polisens arbete är mer framgångsrikt. Valdeltagandet steg med fyra till fem procentenheter i vårt bevakningsområde, det går emot traditionen, säger han.
Trygghetsmätningarna i området har dock inte förändrats mycket de senare åren.
– Vi försöker att skapa ett bakgrundsbrus, en pågående dialog. Visst finns det en del människor i området som går och gnäller över integrationen och är nära att rösta på Sverigedemokraterna. En farbror i Vårberg tyckte sig se hotet från muslimerna. Men vi har haft dialog med honom under åren som gått, och försökt hjälpa honom att komma ur sina tankemässiga låsningar. Han ser mer och mer verkligheten genom nya glasögon, säger Petter Beckman.