Lennart Fernström

Inledare


Lennart Fernström
Fria Tidningen

Oppositionen vinner valet åt Alliansen

Opinionen har vänt och de rödgröna har ett övertag i mätning efter mätning. Sossarna är tillbaks en bra bit över 30% och media pratar om kris och idélöshet i moderaterna. Allt talar med andra ord för regimskifte 2014, eller?

För fyra år sedan, två år före förra valet ledde de rödgröna med 20% över alliansen. Ett övertag av den storleken hade ingen någonsin vänt och valet ansågs redan avgjort. Bara inte de rödgröna gjorde rejält bort sig och bara de undvek en stor skandal skulle det bli en promenadseger. Här gällde det med andra ord främst att sitta still i båten och bara flyta med.

Och still i båten satt de, under två år undvek de så långt det bara gick att prata politik. Åtminstone politik som betydde något och därmed riskerade att stöta sig med någon väljargrupp, röra upp känslor och en leda till en diskussion om vilket samhälle vi vill ha. Helst sa de ingenting om politiken och sa de något så handlade det om att kopiera Alliansens politik.

Det de däremot alltmer flitigt började diskutera var regerings- och maktfrågan. Inte vad de ville ha regeringsmakten till, utan formen. Även där kopierade de Alliansen och bildade, efter en del schabbel och försök att stänga ute v, de rödgröna. Något som slätade ut politiken ytterligare. Nu skulle de inte gå ut som tre politiska krafter, utan en. Tycka lika och inte profilera sig själva. Resultatet blev än mer Allianspolitik och än mindre förslag till förändring.

Det hela ledde till ett historiskt nederlag. På mindre än två år tappade de rödgröna den ”ointagliga ledningen” och något så unikt som ett omval av en sittande borgerlig regering var ett faktum.

Drygt två år innan 2014 års val finns det inte längre någon som tror på att upprepa upplägget med en rödgrön allians. I stort sett alla är överens om vilket misstag det var. Övertaget i opinionsmätningarna är inte heller så extremt stort som det var 2008. Men där upphör skillnaden. För precis som inför 2010 års val så undviker de rödgröna partierna att föra ut en egen politik. De har slutat komma med förslag på ordentliga förändringar, slutat ta den politiska debatten, slutat vara opposition helt enkelt.

Löfven säger ingenting utan ser hur siffrorna stigit tillbaks till de nivåer som gällde innan Juholt utan att Löfven gör något. Fridolin pratar bara ökat konsumtionsutrymme för lärarna (höjda löner) och att lägga spår. Romson disputerar. Och Sjöstedt har efter en ganska stark entré hamnat i medieskuggan även om den extra bankskatten var ett bra försök att ta sig ur den.

Situationen är skrämmande lik 2008 och så vinns inga val. Det räcker inte med några utspel på hösten 2014 för att vinna. Det är nu och hela perioden fram till valet som valet vinns. Det är nu oppositionen, var och en för sig, måste presentera verkliga alternativ till Alliansen havererade samhälle. Lösningar på klimat- och resursfrågan, alternativ till arbets- och tillväxtlinjen, ekonomiskt och ekologiskt hållbara lösningar, alternativ till ett samhälle som allt mer faller isär och allt fler hamnar utanför trygghetssystemen. Det är nu, inte på valaffischer med intetsägande slogans som sitter upp ett par veckor, som vi vill veta om det finns något verkligt alternativ 2014. Om det finns möjlighet till ett verkligt val och därmed en demokrati att tala om. Det är nu vi vill veta vad oppositionen går för. Det är nu valet vinns eller förloras.

Lennart hoppas att politikerna lyssnar på Trafikverket när de i kapacitetsutredningen lyfter fram att inga fler bilvägar kan byggas om vi ska klara klimatmålen

ANNONSER

© 2024 Fria.Nu