Proppa dig full med nyttiga bakterier | Fria.Nu
Fria Tidningen

Proppa dig full med nyttiga bakterier

Nyttiga tarmbakterier – visst låter det vulgärt? Men det är värt att stoppa i sig. De hjälper dig nämligen att förebygga och lindra sjukdomar.

Vi människor är anpassade och mår bra av att få i oss nyttiga bakterier via kosten. De kan hittas i flera naturliga livsmedel som vilda bär och frukter, syrade livsmedel, fil och yoghurt. Men konsumtionen av just dessa livsmedel minskade drastiskt när kylskåpen introducerades på bred front och bland annat mjölksyrade grönsaker blev ovanliga. Men senare har forskare upptäckt att de nyttiga bakterierna är viktiga för oss och förebygger och lindrar sjukdomar, lindrar eksem, påverkar immunförsvaret och hjälper mot virusinfektioner.

En av de viktigaste funktionerna hos nyttiga bakterier, så kallade probiotika, är att de producerar ämnen som motverkar tillväxten av skadliga bakterier i kroppen. Bland de skyddande ämnena finns mjölksyra som de nyttiga bakterierna tillverkar med hjälp av det vi äter. Mjölksyran sänker ph-värdet och gör miljön i mage och tarm mer sur – en miljö som många skadliga bakterier inte gillar. Flera nyttiga bakterier producerar också väteperoxid – ett antiseptiskt medel med effekt mot en mängd skadliga bakterier.

De nyttiga bakterierna sätter sig på våra slemhinnor och äter upp näring som annars hade kunnat livnära skadliga bakterier.

–Det enda sättet vi använder bakterier på i dag är att ta död på dem med antibiotika. Men det går att stimulera och tillföra nyttiga bakterier och vinna hälsoeffekter, säger Bengt Jeppsson, som forskar på tarmbakterier på Skånes universitetssjukhus i Malmö, i ett Youtubeklipp.

Bengt Jeppssons forskning har lett fram till Proviva, som är en dryck fullproppad med nyttiga bakterier.

Så det finns all anledning att ladda kroppen med bakterier. De finfina bakterierna som dyker upp i egensyrad mat (se krönika intill) är oftast lactobacillus acidophilus. Mängden av denna bakterie i en matsked surkål är högre än en liter av de flesta yogurtprodukter som är berikade med just denna bakterie.

I bland annat Ryssland och Tyskland är syrade grönsaker vanligt och i Asien syras grönsaker, frukt och fisk i stora mängder. Olika kalla såser som soja, miso och tamari är också syrade.

Den urgamla tekniken konserverar utan att grönsakerna tappar sitt näringsinnehåll – de tvärtom ökar i näringsvärde. Surkål till exempel innehåller mer c-vitamin är färsk vitkål.

”Själva syftet med mjölksyrningsprocessen är att man vill kunna förvara ett livsmedel utan att avbryta dess livsprocess. Vid såväl inkokning som djupfrysning avbryter och ”dödar” vi ju det som är levande i växten. Härigenom blir den hållbar och går att spara en längre tid. Vid en mjölksyrningsprocess avbryter vi inte livskrafterna, men vi styr och reglerar dem till att slå in på en väg som möjliggör en vidare mognad”, skriver Weleda på sin hemsida.

Källor: Nyfiken vital, Weleda, Netdoktor, tidningen Forskning med flera.

Fakta: 

Fakta: Här finns nyttiga bakterier:

- i mjölksyrade grönsaker, som surkål (mjölksyrad vitkål)

- oliver

- soja

- bröd bakat på surdeg

- fil och yoghurt

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2021 Fria.Nu