Fria Tidningen

”Guatemalas Pinochet” åtalas för folkmord

General Efraín Ríos Montt styrde Guatemala enbart under 17 månader under 1982–1983. Men det var de blodigaste månaderna under det 36 år långa inbördeskriget och de som överlevde massakrerna har kämpat i elva år för att få honom dömd. Nu är han åtalad för folkmord och brott mot mänskligheten.

Jaime överlevde massakern som skedde i hans by i Ixil-triangeln i regionen Quiché i Guatemala 1982. Som så många andra bönder från ursprungsfolken flydde han upp i bergen och påbörjade ett enkelt och svårt liv gömd under de skyddande träden. Jaime och de andra bönderna lärde sig att hitta snabba flyktvägar och sprang till sina gömställen när soldaterna från landets armé kom. De var ständigt beredda på en snabb flykt. Men alla hann inte alltid undan, utan blev skjutna under flykten eller infångade. Efter att ha varit gömd i bergen i ett år blev även Jaime tagen av soldater. Människorna i Ixil-triangeln och även från andra regioner var alla dömda på förhand eftersom de alla ansågs stödja gerillan.

De första månaderna i fångenskap släpades han mellan olika militärförläggningar. Förhören var långa och tortyren svår. Sedan togs han till militärförläggningen i Playa Grande, längst upp i norr i regionen Quiché. Hans fängelsecell var ett hål i marken.

Platsen är ökänd för sin olidliga hetta. Jaime var hela tiden naken och utan skydd mot solen. Svetten rann dag som natt. Två gånger om dagen fick han vatten att dricka. Vattnet kom från den närliggande floden. Det var smutsigt vatten som inte hade kokats.

– Fanns det toalett? frågar jag.

Nja, de tog honom till ett dass var sjunde dag. Det var dock inget stort problem eftersom han nästan aldrig fick något att äta. Men hans fängelsehåla stank av urin och svett.

Var tionde dag släpade soldaterna honom till floden. Där blev han islängd. Det är en stor flod med starka strömmar. Varje gång fick han kämpa sig i land, svag som han var efter tiden utan mat. När han väl kravlat sig upp på stranden, möttes han av slag och sparkar och blev islängd i floden igen. Så levde Jaime i fem månader. På presidentposten i Guatemala under den här perioden satt general Efraín Ríos Montt, som kommit till makten i en statskupp.

Den 25 januari 2012 sitter Jaime tillsammans med cirka 50 stycken andra överlevare från Ixil-triangeln på en buss på väg till Guatemala City. Alla bär de på liknande historier. Alla har de mist nära och kära. Den 26 januari finns de på plats vid domstolen, några inne i rättegångssalen, men de flesta utanför. Alla med förhoppningar om att domaren ska anse att åklagaren har tillräckligt på fötterna för att kunna väcka åtal och börja en rättegångsprocess.

Om Ríos Montt, en före detta president, döms för folkmord i sitt eget land blir det en historisk händelse. Under 2011 har tre av hans närmaste män redan gripits. Ríos Montt själv har varit skyddad av immunitet eftersom han har haft en plats i kongressen. Men hans parti förlorade alla sina platser i höstens val och den 14 januari var hans mandatperiod över. Han var förberedd på vad som komma skulle och hade redan tidigare förklarat att han minsann inte skulle ta till flykten och inte var rädd för att möta rättvisan eftersom han anser sig oskyldig. Han infann sig punktligt vid förhandlingarna tillsammans med sina advokater och sin dotter, Zury Ríos, också hon en välkänd politiker i Guatemala.

Åklagarsidan hävdade att de hade mängder av dokument, videoklipp och vittnesmål som bevis på att Ríos Montt var högste ansvarige för det begångna folkmordet. Försvarssidan påpekade att det skedde massakrer redan innan Ríos Montt tog makten och därmed kunde massakrerna inte bero på honom. Dessutom deltog aldrig Ríos Montt personligen i någon massaker. Men de förnekade inte att ett folkmord hade ägt rum.

Det stämmer att det skedde massakrer redan innan Ríos Montts statskupp. Men av de totalt 626 massakrerna som skedde under de 36 års långa inbördeskriget, skedde 432 av dem under Ríos Montts 17 månader som diktator.

Omkring 400 intresserade, varav många överlevande från folkmordet samt andra människorättsaktivister, var samlade utanför domstolsbyggnaden. Under gassande sol väntade de hela dagen på domarens beslut. Klockan fyra försvann domaren för att överlägga. Resultatet dröjde. Klockan hann bli över sju innan domaren Carol Patricia Flores Blanco återkom till rättegångssalen och hon talade i ytterligare två timmar.

– Straffrihet är ett perverst tillstånd som skadar inte bara offren utan samhället i stort, sa domaren.

– Du var militärens överhuvud och visste vad som skedde. Du kunde ha förhindrat dessa brott, fortsatte hon, direkt vänd mot den före detta diktatorn.

Utanför domstolen utbröt applåder när domaren uppgav att den guatemalanska staten systematiskt beordrade folkmord i Ixil-triangeln mellan 1982-1983. Till slut står det klart att Ríos Montt åtalas för folkmord och människor utanför kramar om varandra och börjar smälla smällare för att fira.

Men allt är fortfarande inte riktigt klart. Domaren fortsätter att prata. Utanför börjar människorna skrika ”fängsla honom”. Men domaren går försvaret till mötes. Ríos Montt fyller snart 86 år och flyktrisken är inte särskilt stor. Därför blir det ”bara” husarrest i väntan på rättegången.

Och hur gick det sedan för Jaime? Jo, efter totalt åtta månader i fångenskap lyckades han fly och återvände till sin familj i bergen. Under totalt 14 år levde de gömda innan fredsavtalet mellan gerillan och staten skrevs 1996. Då återvände han till sin hemby som änkling tillsammans med sina barn. Han deltar mycket aktivt i organisationen Asociación por la Justicia y la Reconciliación (Föreningen för Rättvisa och Försoning) som organiserar överlevare och anhöriga och som driver fallet mot general Efraín Ríos Montt. De har arbetat i elva år för rättvisa och för ett erkännande att de faktiskt blivit utsatta för ett folkmord. I dag kom erkännandet.

Fotnot: Jaime heter egentligen något annat.

Fakta: 

FOTO: SCANPIX

Guatemalas inbördeskrig

Med understöd från det amerikanska flygvapen genomförde Carlos Castillo Armas en statskupp i maj 1954 och avsatte landets socialistiske president Jacobo Árbenz Guzmán.

En blodig period följde med CIA-utbildade dödsskvadroner, massavrättningar och försvinnanden. Oppositionella partier förbjöds och deras anhängare mördades eller försvann.

En gerillarörelse bildades och landet plågades av ett inbördeskrig i 36 år då cirka 200 000 människor mördades och över en miljon tvingades på flykt.

Enligt den av FN stödda sanningskommissionen stod den guatemalanska armén för 93 procent av alla övergrepp.

General Efraín Ríos Montt styrde Guatemala 1982–1983 och under hans tid vid makten genomfördes 432 massakrer.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Konflikter bromsar klimatarbetet i Afrika

Den afrikanska kontinenten har stora behov av gröna investeringar som kan minska utsläppen och motverka klimatförändringarnas effekter. Men instabilitet, väpnade konflikter och byråkrati förhindrar investeringarna i många länder. 

Lycka på schemat i Indien

I måndags lanserades en ny utbildningsreform i Indien. Läroplanen som presenterades av Dalai Lama har som syfte att utbilda eleverna i lycka och glädje.

© 2024 Fria.Nu