Världens största vattenkraftverk byggs i Kongo
Grand Inga – världens största vattenkraftsinstallation – blir nu verklighet efter en överenskommelse mellan Sydafrika och Kongo-Kinshasa. Projektet skulle kunna ge hälften av Afrikas 900 miljoner invånare tillgång till elektricitet. Men experter varnar för att utländska investerare kommer att se till att satsningen främst gynnar industrier snarare än allmänheten.
Kongo-Kinshasas president Joseph Kabila och Sydafrikas president Jacob Zuma bevittnade undertecknandet av "Grand Inga"-avtalet den 12 november. Kraftverket ska byggas 225 kilometer sydväst om den kongolesiska huvudstaden Kinshasa, vid ett av världens största vattenfall, Ingafallen, där Kongofloden faller nästan 100 meter med ett flöde på 43 kubikmeter per sekund.
Vattenkraftsprojektet kommer att generera 40 000 megawatt - mer än dubbelt så mycket ström som det kinesiska vattenkraftverket Tre ravinernas damm genererar - och mer än en tredjedel av den nuvarande totala elproduktionen i Afrika.
-Det kommer att förbättra tillgången till ren energi och väsentligt bidra till minskade koldioxidutsläpp samt ekonomisk utveckling, sa Zuma vid undertecknandet av avtalet.
Grand Inga blir världens största vattenkraftsprojekt och är en del av en större vision att utveckla kraftnätet i Afrika för att stimulera den industriella och ekonomiska utvecklingen. Fram till nu har Ingafallen i stort sett varit outnyttjade. De två redan existerande kraftverksdammarna Inga 1 och Inga 2 har en låg produktion på omkring 1 775 megawatt. Främsta orsaken till det är att pengar saknats till satsningar.
Kraftverksprojektet som ska vara klart 2025 beräknas kosta 80 miljarder dollar och för anslutning till det kontinentomspännande elnätet kommer det krävas ytterligare 10 miljarder kronor. Sydafrika och Kongo-Kinshasa har inte möjlighet att finansiera projektet, men Världsbanken, Afrikanska utvecklingsbanken, Europeiska investmentbanken så väl som privata, utländska energibolag har visat sig angelägna att bidra med stora summor. I gengäld väntar de sig ekonomiska vinster med projektet och kommer sannolikt föra uppmärksamheten bort från behoven hos Afrikas fattiga.
-Utländska investerare bidrar till uppförandet för att få tillgång till billig ström när projektet är i hamn. Det kommer att tvinga staterna att ingå avtal om hur elektriciteten ska användas, varnar Charlotte Johnson, forskare vid Institutet för demokrati i Afrika.
Trots att man talar om projektet i termer av utveckling har den kongolesiska regeringen och investerarna inte några planer på att öppna kraftnätet för allmänheten, menar Johnson. Hon säger att utländska investerare alltid kommer ha möjlighet att betala mest och att de fattigas behov därför inte kommer att beaktas.
-Lokala elnät ingår inte i planerna. Afrikanska samhällen utan elektricitet kommer inte vara de som gynnas av Grand Inga-projektet, säger hon.
Hittills finns enbart planer på att dra kraftledningar till gruvor och industrier samt städer i Sydafrika och Egypten, och även Europa, inom ramen för kraftverksprojektet.