Enligt officiella siffror har 23 personer dött i Tunisien sedan kravallerna började den 17 december, men detta var före kravallerna natten mot torsdagen, då fyra människor dog kring huvudstaden Tunis, enligt brittiska The Guardian. Soulhayr Belhassen, ordförande för den Paris-baserade människorättsgruppen International Federation for Human rights och själv tunisier, sade till nyhetsbyrån AFP i måndags att de hade en lista med namnen på 35 personer som hade dödats, men att det i verkligheten var ännu fler – kanske runt 50.

Protesterna utlöstes när den högskoleutbildade 26-åringen Mohammed Bouazizi satte eld på sig själv sedan polisen hade stoppat honom från att sälja frukt och grönsaker i staden Sidi Bouzid i mellersta Tunisien. Mohammed Bouazizi var arbetslös och saknade nödvändiga tillstånd för att sälja sina varor. Han avled 5 januari av sina skador.

Demonstranterna är frustrerade över bristen på jobb och levnadsförhållandena i Tunisien, där matpriserna har stigit kraftigt, och kräver ett slut på korruptionen. Flera rapporter om övervåld från polisen har kommit in, och FN har krävt att händelserna ska utredas. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Navi Pillay, säger i ett uttalande att rapporterna tyder på att majoriteten av demonstrationerna har varit fredliga, och att regeringen måste tillsätta en oberoende utredning.

– Om det finns bevis för att medlemmar av säkerhetsstyrkan har använt oproportionerligt våld, eller genomfört utomrättsliga avrättningar, så måste de gripas, ställas inför rätta och – om de är skyldiga – straffas enligt lagen. Det är essentiellt att rättvisas skapas, och att den ses skapad, säger Navi Pillay.

Sedan oroligheterna bröt ut har regeringen enligt Amnesty gripit minst tre bloggare och stängt ner kritikers e-post-konton.

– De tunisiska myndigheterna kan inte stävja bevisen som kommer fram om att hotelser och våld har använts mot dem som blott utnyttjar sin rätt till yttrandefrihet, säger Hassiba Hadj Sahraoui, biträdande chef för Amnesty Internationals avdelning för Mellanöstern och Nordafrika i ett pressutskick.

Regimen har tidigare skyllt kravallerna på religiösa extremister och vänsterextremister som har infiltrerat ungdomsrörelsen, men verkar nu ha bytt fot. Premiärministern Mohamed Ghannouchi hävdade enligt Al-Jazeera i onsdags att alla de som anhållits i demonstrationerna har släppts, och presidenten lovade i veckan att 300 000 nya jobb kommer att skapas inom två år.

I onsdags sparkades även inrikesministern Rafik Belhaj Kacem, samtidigt som utegångsförbud infördes nattetid i Tunis i ett försök att dämpa oroligheterna.

Bedömare menar att president Zine El Abidine Ben Ali har insett att det behövs reella förändringar för att läget ska stabiliseras.

– Jag tror det slutligen har blivit tydligt för presidenten att de här kraven inte kommer att försvinna. Han inser att han kommer att behöva göra några verkliga förändringar och inte bara gällande personer, utan gällande politiken. Människor ser korruption som det största problemet i Tunisien, så det finns en koppling mellan ekonomisk utveckling och politiska institutioner som ska förhindra korruption, säger tunisiern Radwan Masmoudi, grundare av Center for the Study of Islam & Democracy i Washingon, till Al-Jazeera.

I torsdags annonserade presidenten att han inte kommer att ställa upp för omval 2014.

– Jag förstår tunisierna, Jag förstår deras krav. Jag är ledsen över vad som händer nu efter att tjänat landet i 50 år, i militären, i alla olika befattningar, 23 års presidentskap, sade Zine El Abidine Ben Ali enligt The Guardian.

Han höll talet endast två timmar efter att ytterligare två personer hade skjutits till döds i Sliman, 25 mil söder om huvudstaden. Presidenten beordrade säkerhetsstyrkorna att sänka sina vapen och sa att han inte skulle acceptera mer blodspillan.