Fria Tidningen

EU-stöd räddar europeiska banker

Europeiska banker som investerade stort i fastighetsbubblans Irland skyddas från enorma förluster av EU:s räddningspaket. Samtidigt planeras nya nedskärningar inom landet.

I söndags bad till slut den irländska regeringen om hjälp från EU:s stabilitetsfond för att rädda landets svårt sargade banksystem. Hur stort hjälppaketet blir är inte klart, men det kan röra sig om uppemot 100 miljarder euro – eller en biljard kronor.

Irland dras med ett budgetunderskott på runt 30 procent av BNP, efter att landet pumpat in 45 miljarder euro i banksystemet under finanskrisen. Men fortfarande krävs nästan lika mycket till för att täcka upp bankernas kreditförluster – summor som den irländska staten helt enkelt inte kan skaka fram, med tanke på att landets samlade BNP är runt 157 miljarder euro.

Stödet till de irländska bankerna handlar dock om långt mer än bara Irland. Under den enorma fastighetsbubbla som föregick finanskrisen lånade utländska banker frikostigt ut pengar till de irländska bankerna i hopp om att få del av de stora vinsterna. Genom den irländska statens ingripande och EU:s nödlån skyddas de nu från enorma förluster som skulle hota den finansiella stabiliteten i hela eurozonen.

Enligt BIS, ett samarbetsorgan för världens centralbanker, har utländska långivare fortfarande 120 miljarder euro investerade i irländska banker. Av det kommer cirka 30 miljarder vardera från tyska och brittiska banker och 15 miljarder från franska banker.

Att Irlands regering in i det sista tvekat att begära stöd från EU beror på att man fruktat att unionen skulle tvinga landet till skattehöjningar. Inte minst att höja den låga skatt på företagsvinster, på bara 12,5 procent, som lockat hela 70 av de 100 största globala företagen enligt tidningen Fortune att placera sitt europeiska huvudkontor i landet.

Enligt vice premiärminister Mary Coughlan är den låga företagsskatten ”inte förhandlingsbar.”

För att minska det stora budgetunderskott som det enorma bankstödet orsakat har Irlands regering bland annat sänkt pensioner, minskat antalet anställda i den offentliga sektorn och skurit ned stödet till arbetslösa. Den här veckan väntas regeringen lägga fram en ny plan för att minska utgifterna med ytterligare 15 miljarder euro fram till 2014.

Landets fackföreningar varnar för att det kan leda till protester.

– Jag tror att vi är nära smärtgränsen, säger Jack O’connor, ordförande för förbundet SIPTU som har 200 000 medlemmar, till Reuters.

Fackföreningar, studentgrupper och pensionärsorganisationer planerar nu en demonstration mot nedskärningarna i Dublin på lördag den 27 november.

”Ett litet antal företag, banker och politiker har fört det här landet till ruinens brant,” skriver tidningen People’s Voice, som ges ut av den fackliga federationen ICTU, Irlands LO. Tidningen påpekar att budgetunderskottet efter två år av nedskärningar bara blivit större, medan arbetslösheten tredubblats och nu är över 30 procent. ”Om de går vidare med sina planer kommer de att göra ohjälplig skada och förvandla det här landet till en social och ekonomisk ödemark”.

Den progressiva tankesmedjan TASC menar att regeringen istället för nedskärningar som drabbar de svagaste i samhället borde avskaffa en rad existerande skatteavdrag för individer och företag. Enligt TASC skulle staten kunna spara 5 miljarder euro årligen bara genom att anpassa skattelättnaderna till EU-nivå.

Fakta: 

Från ”keltisk tiger” till finansiell avgrund

Irland var ett av de fattigaste länderna i Europa när landet anslöt sig till EU 1973. På 80-talet låg arbetslösheten runt 16 procent.

Under 90-talet genomfördes ekonomiska avregleringar och skattesänkningar för att locka investeringar till landet. Politiken var till synes framgångsrik men bidrog till en fastighetsboom som snabbt växte till en bubbla. 2006 stod byggsektorn för nästan 29 procent av landets BNP.

Efter att euron infördes som valuta närdes bubblan också av de låga räntorna i euroområdet, som inte var anpassade för Irlands överhettade ekonomi.

Idag finns fler än 2 800 så kallade ”spökfastigheter” i Irland – tomma bostäder och lokaler som påbörjades under boomen men aldrig blev sålda.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu