Fria Tidningen

Per Johansson tänjer på verkligheten

Den Göteborgsbaserade författaren Per Johansson är aktuell med sin andra roman ”Cancersurfare”, som handlar om en man som arbetar i hemtjänsten och som när ett tvångsmässigt intresse för cancer.

Där andra författares målsättning är att skapa historier som drar läsaren in i en helt annan verklighet, där världen runt omkring nästan slutar att existera, är Per Johanssons författarintentioner fullständigt motsatta. Fiktionen ska istället störas.
– Jag gillar inte när läsaren slukas av historien, vill istället bryta upp fiktionen.
– Det handlar om att få läsaren och mig själv att förstå hur tänjbar verkligheten är, hur den så att säga kan deformeras av fiktionen, alltså av våra föreställningar om verkligheten. Det jag gillar med att fiktionen ibland tycks ligga nära verkligheten, är att läsaren ska kunna förstå att det finns en fiktiv potential även i verkligheten, när man till exempel står och väntar på bussen. I den nya romanen ”Cancersurfare” handlar det om att få syn på att det historiska också finns närvarande i samtiden.

Fyra år har gått sedan Per Johansson debuterade med “Göteborg i päls”, en, som namnet antyder, Göteborgsförankrad historia om en ung kille som diskar i ett restaurangkök. Mellan städölen, slitet, råttorna och Göteborgsoriginalen finns en känslig nerv som bultar under ytan, hotar att explodera som ett migränanfall. Denne unge kille delar namn med författaren, och precis som den fiktive Per Johansson har den verklige diton jobbat i ett restaurangkök. I den kommande andra romanen ”Cancersurfare” heter huvudkaraktären återigen Per Johansson och både författare och romankaraktär jobbar inom vården.
– Det är ett medvetet grepp att använda författaren som skrev ”Göteborg i päls” som huvudkaraktär återigen och ett av de medel jag använder för att störa fiktionen.
Andra metoder Per Johansson nyttjar i sin författarteknik är att stoppa upp läsflödet med korta meningar istället för löpande text och varva den skönlitterära texten med ett vetenskapligt språk där läsaren tvingas binda ihop de två olika nivåerna. I ”Cancersurfare” när huvudkaraktären ett närmast tvångsmässigt intresse för cancer, en sjukdom vars skeden och verkan också läsaren får ta del av.
– Det är svårt att skapa ett eget språk när det gäller saker som rör läkarvetenskapen. Man får parasitera på det språket, istället för att bygga upp ett eget. Det är också ett sätt att lära sig vara på andras domäner.

I ”Cancersurfare” arbetar karaktären Per Johansson inom vården med att sköta om två gamla nazister i sina livs slutskeden. Arbetsplatsbeskrivningar saxas med händelser från andra världskriget och tid och plats löses upp.
– Grundidén är att handskas med rädslor. När jag hörde ordet cancer blev jag automatiskt rädd. Rädsla gör mig improduktiv och vanligtvis brukar jag fly rädslor. Med den här boken gick jag istället in i ämnet.
– Däremot lovade jag mig själv att aldrig skriva om andra världskriget. Och så blev det ändå så.


ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Osentimentalt om kvinnliga öden

Dolores Johnson har en hemlighet som hon har burit med sig i drygt sjuttio år. Strax ska hon fylla 85 år och firas av barn och barnbarn med ett stort kalas. Men det finns händelser som inte kan tystas ner och glömmas bort.

Fria Tidningen

Människan Bang fortfarande gåtfull

”Bara Bang kan berätta om människan Bang”, skriver dottern Ruffa Alving i förordet till denna brev- och dagbokssamling som publiceras samma år som journalisten Barbro Alving skulle ha fyllt 100 år.

Vill stilla ”manligt begär”

Susanne Dodillets avhandling Är sex arbete? har redan hunnit bli omdebatterad i media. Konstigt vore väl annars. Dodillet lyfter nämligen ett ämne som är kontroversiellt och infekterat, inte minst inom den svenska feminismen.

Långa gator fyllda av lust och kreativitet

Ett klassiskt Göteborgsområde med stark identitet – det skulle vara både en rättvis och blek beskrivning av långgatorna. Stadens mest romantiserade område är ju så mycket mer. Men vad är det som gör området så speciellt? Och hur ska karaktären kunna stå emot framtidens tand?

Göteborgs Fria

© 2024 Fria.Nu