Hunden tröstar husse efter jakten | Fria.Nu
Fria Tidningen

Hunden tröstar husse efter jakten

Hundar är trendigare än någonsin. Ett av fem hushåll har en och tv och tidningar hakar på med experttips. Lisa Gålmark diskuterar människans förhållande till hunden och undrar om inte vår ”bästa vän” också fyller funktionen att göra jakten på varg lite mindre smärtsam.


DN uppmärksammade hundars värde för människor. Göran Greider recenserade bok om hundträning i Aftonbladet (13/2-10). TV4 sände Martin Clunes dokumentär om hundar. Claudia Galli leder Bulldogg. Fler tevekanaler än någonsin har hundtränare – från Cesar Millans Do not attempt this yourself without  consulting an expert-program till hemmadomptören Fredrik Steen. Alltmedan SVT:s Barbro Börjeson i många år undervisat om hundfostran.

Inte lång tid efter den svenska masslakten på en liten population fria vargar – omskriven i internationella medier som en skandal – är det hundar som gäller.

Fast hundar tillhör redan kultursfären. I Sverige ingår en hund i vart femte hushåll. Åsa Nilsonne skildrar i Zelda (2009) den domesticerade hundens nutida roll som libidinal valuta, föremål för mänsklig narcissism, fantasier, brytare av social isolering, bot för psykiska sjukdomar. En projektionsyta mer än ett djur med en egen natur.

Canis lupus familiaris delar DNA med vargar till 99 procent men DNA bestämmer inte beteendet i alla delar. Ett experiment refererat i tidningen Time på 1990-talet visade att hundar som behandlades som katter från valpstadiet, och katter som behandlades som hundar från ungstadiet, blev som de behandlades. Katten blev ”hund” och hunden blev ”katt”.

DNA som förutbestämd lera möjlig att knåda i olika former. Kanske visade djuren artus – en socialt konstruerad artroll i analogi med genus. Troligen mådde hundarna bättre än katterna. Kattliv hos människor betyder i allmänhet större chans till frihet. Röra sig i den egna gångarten, ströva över långa avstånd, följa spår, leka och nojsa, utöva sex, para sig, slåss med artfränder. Nyttja och njuta sina artbestämda sinnen i relation till andra.

I Politiken skrev Aristoteles att tama djur var bättre till sin natur än vilda. Som tama var deras överlevnad tryggad. Så lät han nästan omärkligt resonemanget glida vidare. Djurens underordning, jagade eller domesticerade av människor, visade hur andra människogrupper kunde och borde underordnas. Relationen till djuren, märk väl inte djuren själva, användes som en rättfärdigande referens. En träningsarena och ett förhållningssätt.

För dem som inte inordnar och underordnar sig hotar våld. En hund må vara ägd annars är den lika med skadedjur. I artikeln The Dog that could not bark i Global harms (red. Ragnhild Sollund, 2008) ställer Svetlana Stephenson de autonoma hundarna i hennes uppväxt i en stad i Ryssland mot hundars situation i USA. Påkostade skyltar utanför de amerikanska hundstallen motsvaras i verkligheten av en utsållning. Hundar som klarar hårda test överlever och får nya hem. Hundar som inte uppfyller rollen som sällskapsdjur överskrider gränsdragningar mellan kultur–fri natur och hamnar på death row.

Ändå har fria hundar funnits i människosamhällen i tusentals år. ”Herrelöst” kringströvande eller kringströvande med en familj som läger. Studier av hundar i Syd visar att hundar sällan formerar sig i flock utan rör sig en och en, träffar andra hundar och strövar vidare. Författaren Inga Borg berättar om autonoma franska hundar i sin tecknade bok Hund i Paris (2010). Men inte sällan lider de autonoma hundarna i världen ont av hunger och skador.

Att fängsla i band och stänga in, eller avliva, är inte alternativet. En kultur med hundar i ständigt koppel vittnar om en patriarkal karaktär hos en civilisation, dess disciplin och kroppsförakt. I Polen existerar hundluckor för familjehundar; hundarna kan komma och gå som de vill. En sådan uppbrytning av Aristoteles dikotomi vild – tam, underordnad – överordnad förutsätter hundar utan extrema jakt- och vaktintressen. Liksom födelsekontroll.

Det är en bra bit ifrån världens människouppfödda hundar. En företeelse så långt gången att BBC härom året ställde in bevakningen av världens största hundutställning Cruft’s. Larmrapporter visade att inaveln kan komma att hota hunden som art. På bara fyrtio år har det genetiska materialet för vissa hundraser i Storbritannien krympt med 80 procent; flera raser dras med för hundarna kroniska och plågsamma sjukdomar.

Den fantastiska kulturskapelsen hundraser – till tvivelaktigt gagn för hundarna själva. En lek med naturen, med hundars natur. Skillnaden mellan en kinesisk nakenhund och en drever föreslår att de inte tillhör samma art. Men de basala sociala däggdjursbehoven drar skillnaden vid nosen. Vargforskaren Freddy Worm Christiansen föreslår i Hundars och vargars beteende (2009) att många påståenden om hundars språk och beteenden är falska myter.

Bland annat avlivar han idén om att hundar upplever människor som del av hundars statusordning. Ingen hund eller varg söker en överordnad i en människa. Christiansens upptäckt är befrielsedynamit rätt in i den hierarkiska ordningen; i den patriarkala familjen var gårdvaren husbondens (husses) slav att hålla fram som exempel inför matmor (matte) och barnen, liksom tjänarna. Väck med ett av Aristoteles empiriska argument för förtryck av människor. Att hundar i vissa kulturer varit ett slags husslavar innebär inte att de bör vara det.

Det som en gång var dominansens övningsfält blir ett universitet i att inte dominera. I tidskriften Filters marsnummer intervjuas pedagoger i färd med revolutionen. De kvinnliga tränarna hakar i en ickevåldspraktik från 1970-talet representerad av hundpsykologer som Anders Hallgren och Åsa Ahlbom. Händelsevis ännu ignorerade av svensk teve. I den nya hypereffektiva inlärningen tarvas ingen hierarki whatsoever. Ut med dominans, halsryck, nej och fy (se sajten canis.se). Hundarna kan fostras och formas av vem som helst – med uteslutande belöningar.

Vilket är att föredra och visar på en klassresa för hundar: Ska det jobbas och följas order ska det jävlarimig vara betalning också. Hundarna uppmuntras att själva föreslå beteenden. De använder sin hjärna, blir aktiverade och mer harmoniska. I slutändan är de utelämnade till människors godtycke. Grunden densamma, graderna i fångenskapen mer gynnsamma. Huruvida hundarnas basala behov av timslånga fria ströv och umgänge med andra hundar tillfredsställs i trenden framgår inte.

I studien Understanding the exploitation of nonhuman Animals – Why isn’t there more opposition (Food, Culture and Society, 2009) menar Kate Stewart och Matthew Cole att barn tidigt lärs att avleda intresset från hur människor hanterar djur i verkligheten till fantasier om påhittade djur.

Med andra ord: Ju fler djur till slakt, desto fler gosedjur i barnkammaren.

Bilderna av den svenska jakten på vargar sjunker undan när vi omfamnar hunden. Kanske tror vi att vi tröstar djuren när vi tröstar oss själva.
Hantering av hundar kan vara förenligt med ett modernt samhälle där människor är varandras jämlikar och behandlar andra djur med respekt. Av oss mänskliga kulturvarelser krävs något av den inbjudan till ömsesidighet zoologen Marc Bekoff har beskrivit som unik för hundars kultur. Lekinviten play bow säger till den andra: Från och med nu är allt på lek – är du med?

Annons

Rekommenderade artiklar

Sverige har långt kvar till jämställdhet

Hämtar barnet från dagis. Barnen leker runt ett lekbord med serveringsprylar i plast. En pojke i gruppen tränger sig emellan en flicka och bordet. Flickan tar tag i pojkens armar för att hindra honom. 'Du som pratar så bra, kan säga "sluta" i stället', förmanar förskoleläraren. 'Ja' hör jag mig själv säga, och mer förebrående: 'ta försiktigt' och 'var snäll nu'.

Stockholms Fria

Folket och feminismen

Den nedlagda tidskriften Moderna Tiders chefredaktör Susanna Popova varnade härförleden för klyftan mellan folket och den feministiska fronten. Bravo, mera folkbildning och diskussion om hur Sverige inte bara i riksdagen blir världens mest jämställda land!?

Stockholms Fria

Största möjliga tystnad: att läsa Coetzee djuriskt

Under 1960-talet fram till början av 80-talet drev den sydafrikanska apartheidregimen en censurpolitik som var en av världens mest omfattande. Inte bara böcker, tidskrifter, filmer, teaterpjäser utan också leksaker, t-tröjor, nyckelringar - allt som kunde bära på icke önskade budskap - granskades. Hur statlig censur inverkar på författare har 2003 års nobelpristagare i litteratur sydafrikanen J.M. Coetzee diskuterat i sin essäsamling mot presstvång: Giving Offense - Essays on Censorship, University of Chicago Press, 1996.

Nathalie Ruejas Jonson och det autistiska perspektivet

Det skeva perspektivet, det lilla som blir enormt, det stora som försvinner. Alla ord som regnar i kaskader över världen tills den inte syns längre. Och så stunderna med hörlurarna på max för att få ledigt en stund. Kaoset och skammen inför kaoset. Att be om hjälp. Att få hjälp.

© 2019 Fria.Nu