En skolmatsal i Stockholmsförorten Kälvesta, tidigt åttiotal. Några nioåringar dansar till tonerna av Edvard Griegs I bergakungens sal. Sofie Livebrant är en av dem.

– En av lärarna såg då att jag hade musiken i mig, berättar hon över en kopp rykande hett roibuste och fortsätter:

– Så hon tog sig för att lära mig spela piano. Sedan köpte mamma och pappa ett piano till mig.

En investering med omedelbar avkastning. Snart ljöd Sofies egenhändigt komponerade stycken genom barndomens villa.

– Min morfar var journalist och författare. Jag fick aldrig träffa honom, men böckerna han en gång ägde stod i mammas bokhyllor. Det var dem jag läste när jag lärde mig läsa – tunga grejer som Moa Martinson, Karin Boye, Shakespeare... De första låtarna jag skrev var baserade på Karin Boye-dikter.

Sofie Livebrant blev vuxen och intresset för tonerna bestod. 1994 23 år gammal inledde hon studier på Kungliga musikhögskolan.

Det var där, på folkmusiklinje och i samband med planerandet av en konsert som hon lärde känna Sofia Karlsson. De fick bra kontakt direkt.

– Hon är väldigt positiv och öppen av sig, säger Sofie Livebrant.

Mötet var inledningen på ett fruktsamt samarbete. De senaste två åren har Sofie medverkat som gästartist närhelst Sofia Karlsson framfört sin Grammisbelönade folkmusik live. Förra våren fick Sofie en gåva av Sofia som tack för deras gemensamma uppträdanden.

– I ett och ett halvt år hade jag suttit och tonsatt The unabridged journals of Sylvia Plath, Sylvia Plaths dagbok. Plötsligt fick jag nej från Sylvias barn till att släppa materialet. De har så mycket smärta i sig, de fixade inte att någon skulle tolka hennes verk. I samband med det låg det en dag en gammal parlourgitarr, en gitarr med liten kropp, på mitt bord. Sofia hade köpt den till mig.

Avslaget från Sylvia Plaths efterlevande kombinerat med parlourgitarrens inträde i livet gav Sofie en nystart. För första gången satte hon penna till papper och började formulera egen lyrik. Genom att kombinera melodierna som gjorts för Sylvia Plath-projektet med sina egna texter utvecklades fullängdaren – solodebuten From here to here.

– Jag gillar att backa upp. Att vara den som är där men inte syns. Det är ett väldigt stort steg för mig att ta mittenpositionen på scen. Men det är kul och nyttigt.

From here to here innehåller elva spår med nerviga och känslofyllda singersongwriter-klanger. Som vore hon kommen i rakt nedstigande led från Joni Mitchell och Ane Brun.

– Jag och min producent Göran Petersson träffades för flera år sedan. En dag satt vi och spisade hans gamla singer/songwriter-LP:s, han har flera meter. Vi lyssnade timme ut och timme in, tills öronen ramlade av. Det jag förstod då var att det är över huvud taget ingen skillnad mellan de artisterna och mig, det är bara det att jag lever just nu. Jag sjunger det som är i tiden nu.

Och personlig utveckling är ”det som är i tiden” enligt Sofie Livebrant. Det står snart klart för lyssnaren av From here to here.

– Hela skivan är en enda tjonga till folk att göra det de ska. Att ta sig ut ur sin egen klet. Att våga slåss för livet.