Vill polisen oss väl? | Fria.Nu

Synpunkten


Isobel Hadley Kamptz
Fria Tidningen

Vill polisen oss väl?

Strax efter nyår skrev jag i Expressen om min personliga rädsla för poliser. Före jul hade vi alla kunnat läsa skakande redogörelser av hur den danska polisen pepparsprayat handfängslade demonstranter och glatt utnyttjat nya lymmellagen, som bland annat gav dem rätt att fängsla människor helt utan brottsmisstanke. 

Jag kopplade ihop dessa övergrepp och gummiregler med kårandan och maktens inneboende korruption. Jag trodde naivt att det jag skrev var rätt okontroversiellt, men har aldrig fått så mycket hatbrev i hela mitt liv. Det var mordhot, vilket kanske är lite ironiskt om man vill visa sitt stöd för polisen, det var folk som kollade upp var jag bodde, det var äckel och hat och förakt i trögflytande spyor. Framförallt ville folk säga, även i trevligare ordalag, att enstaka misstag hos polisen bara är just enstaka misstag, det finns inga systemfel, inga kulturproblem. Hos just specifikt den svenska helyllepolisen leder makt aldrig till dåliga saker. 

Om det är en sak som visats upp, och faktiskt till viss del diskuterats, efter Jesper Nilssons möte med extraknäckande poliser i tunnelbanan vid Hornstull, är hur fel de hade.

Det finns systemfel, det finns lagar som tycks till för att missbrukas, det finns systematiskt missbruk av dessa och det finns verkligen i allra högsta grad kåranda. De två poliserna vid Hornstull backas upp av sin chef, även om de uppenbarligen ljög i sin polisanmälan om att ha diskuterat brottsrubriceringen med polismyndighetens jurist. Standardförfarandet för poliser att möta varje anmälan med en polisanmälan tillbaka blir också sällsamt genomskinligt när händelserna finns på bild och film. 

Mellan åren 2005-2009 upprättades 21 548 anmälningar mot poliser. Bara 1,4 procent av dessa ledde till fällande dom. En gigantisk majoritet går aldrig ens till åtal. Om skeendet finns filmat är det en liten fördel för den enskilde. Är det någon som tror att de Malmöpoliser som kallade invandrare ”apejävel” och ”blattejävel”, och lystet talade om allt våld de tänkte utöva mot dem, ens skulle fått en smäll på fingrarna om inte Sydsvenskan grävt tag i filmen på dem? Ofta räcker det dock inte, som när pensionären Åke Djerfsten 2005 mitt framför övervakningskamera fick stryk av två poliser med stålbatonger, som ändå inte fälldes för mer än tjänstefel och därför får fortsätta som poliser. 

P3:s Brunchrapporten gick i februari i år igenom polisens arbete i så kallat problematiska förorter och upptäckte då bland annat en ökning av antalet visitationer, trots att polisen enligt lag måste ha direkta misstankar om att en person exempelvis bär vapen för att få genomföra sådana. På 400 visitationer i Malmö under 2009 hittade polisen en kniv. De visiterade ungdomarna känner sig trakasserade och de i många fall odokumenterade visitationerna tycks främst grundas i att polisen liksom i allmänhet betraktar unga invandrarmän i fattiga förorter som farliga. 

Nättabloiden Nyheter 24 har också gjort ett utmärkt jobb sista tiden med att sammanställa exempel på polisens maktmissbruk. De lagar som främst tycks missbrukas, och som kanske inbjuder mest till det, är förbudet mot att ha spår av narkotika i kroppen och LoB, lagen om omhändertagande av berusade personer. Dessa två lagar tillsammans ger polisen närmast oinskränkt makt att trakassera vanliga medborgare, exempelvis när dessa dokumenterar polisarbete eller bara tillhör för vissa poliser misshagliga subgrupper, som ungdomar, reggae-fantaster eller invandrare. Det behövs inga belägg bortom polisens subjektiva känsla för att få tvinga någon till drogprov eller till fyllecellen.

Ihop med felanvändningen av visitationsrätten ser vi här hur polisifieringen av samhället bara fortsätter. Det naturliga för en ung person i dag är att vara rädd för polisen, för polisen vill en i allmänhet inte väl. Även om man lite anarkistiskt kan uppmuntra och glädjas åt en sådan spontan maktkritik är det bokstavligen samhällsfarligt. Om polisen inte vill oss väl måste vi beväpna oss själva, skydda oss själva. Om polisen hatar oss hatar vi tillbaka. Vill vi, i ett av västvärldens historiskt mest fredliga länder, verkligen fortsätta på den vägen? 

Fakta: 

<h2><a href="http://www.fria.nu/byline/isobel-hadley-kamptz">Isobel Hadley Kamptz </a><br>är&nbsp;frilansjournalist <br>och fristående krönikör <br>för Fria tidningar.</h2>

Annons

Rekommenderade artiklar

Synpunkten
:

Mvg och en gratis dator

”Sätter du inte MVG förlorar vi elever. Då förlorar vi pengar.” Ungefär det får många lärare i Sverige höra från sina chefer när de funderar över betygssättning. Oftast indirekt såklart, men det händer också att det sägs rakt ut, om läraren ifrågasätter poängen med att betygsvis låtsas som om eleverna kan mer än de gör.

Fria Tidningen
Synpunkten
:

Samtidens häxtest

Det är i detaljerna man ser det. I två små texter på raken förra helgen (17/4 och 18/4) lyckades DN:s Hanne Kjöller avslöja politiska bråddjup liksom i skymundan. Läste man slarvigt missade man innebörden.

Fria Tidningen
Synpunkten
:

Bodström och friheten

Glömska är en central, men sällan uppmärksammad politisk faktor. Offentligt politiskt tal tycks återkommande utgå från föreställningen om allmänhetens kollektiva minnesförlust, som om väljarkårens minnesfunktion var satt ur spel. Därav alla politiska utspel som annars skulle te sig riskabla, som när president George W Bush berättar att den amerikanska invasionen innebar att ”oppositionella irakier inte behövde frukta tortyr” och regelbundet talar om Saddam-statyns fall som en ”spontan” frihetsmanifestation i paritet med Berlinmurens fall, som om vi redan glömt Abu Ghraib och inte längre mindes att statyn revs av amerikansk militär.

Synpunkten
:

Stormaktsdrömmar

Sverige är ett litet land i västvärldens periferi som vårdar minnen från fornstora dagar då ärat vårt namn flög över jorden. På 1780-talet ville Gustav III återupprätta Sverige som europeisk stormakt genom att ta efter den koloniala stormakten Frankrike. Sverige koloniserade den västindiska ön St. Barthélemy som omvandlades till skattebefriat slavhandlarparadis och Svenska västindiska kompaniet bedrev slavhandel vid Afrikas kustland.

© 2018 Fria.Nu