• Vad vill egentligen Göteborg sälja med Götheborg?
Göteborgs Fria

Vad symboliserar Götheborg?

Ostindiefararen presenteras som en symbol för Sverige som står för solidaritet och öppenhet. Men projektet är bara ytterligare ett exempel på hur handel går före moral, menar kritiker som nu ifrågasätter vad det är Götheborg egentligen symboliserar - sett ur ett historiskt perspektiv.

- Götheborg får mycket uppmärksamhet i media och dessutom en inte oansenlig summa offentliga medel. Men de historiska förutsättningarna för att en ostindisk handel överhuvudtaget skulle kunde äga rum talas det inte alls om, menar Mikela Lundahl som är forskare på institutionen för idé- och lärdomshistoria på Göteborgs universitet. Hon har skrivit en artikel om Götheborg och den del av dess historia som hon menar har plockats bort - den koloniala.
Och hon är inte ensam i sitt ifrågasättande av vad det är man egentligen vill sälja med Ostindiefararen.
- När något blir tillräckligt stort och mäktiga marknadsintressen ligger bakom blir etik tyvärr oviktigt. Det finns många exempel på det - Ostindiefararen är ett, menar Staffan Lundén, arkeolog på Göteborgs universitet.
Det råder inga tvivel om att Göteborgs stad och de inblandade kring Ostindiefararen är minst sagt nöjda med vad man åstadkommit med projektet. Enligt beräkningar som Svenska Ostindiska Companiet, SOIC, offentliggjort har båten dragit in motsvarande 3 miljarder svenska kronor i PR-pengar. Stiftelsens ordförande tillika länsöverdirektör i Västra Götalands län, Göran Bengtsson, sa nyligen att fartyget och projektet 'som en stark symbol för Sverige /.../ levererat allt vi föresatt oss och lite till'. Göteborgs stad skrev samtidigt på sin hemsida Vårt Göteborg att 'minst 400 företag har kunnat dra nytta av seglingsäventyret', och Göran Johansson sa i en intervju att projektet förhoppningsvis ska generera en kraftigt ökad kinesisk turistström till Göteborg.
- Projektet handlar om kvalitet, omsorg, vår framtid och vår
historia, menar Göran Bengtsson.
- Och affärer, lägger han till.
Att det handlar om affärer är ingen större hemlighet. Sponsringen från näringslivet är enorm och större kommer den att bli innan båten är hemma i Göteborg igen. Men det är just här Mikela Lundahl och andra kritiker menar att logiken brister och att man puttar in historiebegreppet för att det låter bra - inte för att man vill berätta något med det eller faktiskt tar det på allvar.
- Man förringar den historiska bakgrunden till Ostindiefararen, och låter medvetet den symbolisera något annat än vad den var, säger Lundahl. Bakom neutrala ord som 'handel' döljer sig exploatering av resurser och av människor, menar hon.
Göran Bengtsson ställer sig dock frågande till kritiken som är ny för honom, och berättar att den historiska kunskapsgrunden i projektet är stor och gedigen, att SOIC gärna diskuterar den här vinkeln och att de gärna vill att allmänheten ska få en så bred bild av projektet som möjligt. Men i den nyutkomna boken Ostindiefararen seglar igen, där Bengtsson skrivit förordet och man 'för första gången ger hela bilden av detta projekt', lyser Sveriges komplexa handelshistoria med Kina med sin frånvaro, tycker Lundahl.
- Jag är inte mot projektet som sådant, menar hon. Jag vänder mig bara mot att man hyllar handel så okritiskt, och väljer att inte prata om det som är lite besvärligt, men likafullt en del av vår historia.
Men det finns också finns en aspekt av detta som man i projektets ledning inte styr över, menar Göran Bengtsson, nämligen den mediala.
- Vad som kommer fram om Ostindiefararen handlar mycket om vad media väljer att skriva om - det styr vi inte över, menar han.
- Man kan inte bara lägga ansvaret på media, även om en stor del av min kritik också riktas mot media och då främst Göteborgs största aktör, Göteborgs-Posten som hela tiden varit i stort sett
okritiska till det här projektet, replikerar Lundahl.
Göteborgs-Posten är också en av projektet Ostindiefararens huvudsponsorer.
Mikela Lundahl uttrycker också en oro för hur man väljer spektakel framför solidaritet, underhållning framför kunskap och glömska framför sanning.
- Jag önskar en debatt om varför offentliga medel används till detta slags jippo, som profiterar på historien utan att ta den på allvar, säger hon.
- Ett sanslöst påstående, kontrar Göran Bengtsson som menar att det här projektets bekymmer är just att det inte går att omvandla värdet till pengar.
- Det här måste ses på lång sikt och i ljuset av vad vi vill att Sverige ska ha för relation till Kina i framtiden.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Nej till amnesti för ensamkommande

På onsdagseftermiddagen röstade riksdagen nej till Vänsterpartiets motion om amnesti för ensamkommande. Ett väntat resultat men frågan har fått stor uppmärksamhet och stort stöd från civilsamhället.

Fria Tidningen

”Beslutet får inte bort ungarna från gatan”

Regeringen avsätter 360 miljoner kronor till organisationer som arbetar med hemlösa ungdomar och psykisk ohälsa. Men flera av organisationerna jobbar inte främst med hemlöshet – och de som gör det har inte fått några pengar alls.

Fria Tidningen

S-ledare i Göteborg anmäls för förtal

Debattörerna Maimuna Abdullahi och Fatima Doubakil polisanmäler kommunstyrelses ordförande Ann-Sofie Hermansson (S) för förtal efter att hon pekat ut dem som extremister.

Fria Tidningen

Rika misstänks sällan för narkotikabruk

Ungdomar i rika stadsdelar i Stockholm misstänks sällan för narkotikabruk medan de i fattigare misstänks ofta. Rapporteringen kring användningen är den motsatta, visar nya siffror från BRÅ.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu