Fria Tidningen

Oljans århundrade närmar sig sitt slut

Just som världens länder försöker enas om ett avtal för att minska utsläppen av växthusgaser hörs allt fler varningar om att den billiga oljans epok är över. Såväl forskare och FN-tjänstemän som banker och oljebolag varnar för att världen kan stå inför en akut energikris inom några år, med tilltagande spekulation och skenande matpriser som följd.

När det internationella energiorganet IEA släppte sin årliga rapport World Energy Outlook förra veckan väcktes nytt liv i debatten om hur snabbt världens oljereserver håller på att slut. IEA räknar med att den globala oljeproduktionen kommer att ligga på 105 miljoner fat år 2030. Men interna källor som The Guardian talat med hävdar att prognosen om framtida oljeproduktion skruvats upp efter påtryckningar från USA, som fruktar att de verkliga siffrorna ska leda till oro på finansmarknaden.

Enligt en ny studie från forskargruppen för globala energisystem vid Uppsala Universitet kommer produktionen istället att ha sjunkit till 75 miljoner fat år 2030.

– IEA:s prognos motsäger alla historiska erfarenheter. Vi har studerat vad som faktiskt händer med oljefälten ute i världen, och då får vi en helt annan bild, säger Kjell Aleklett, professor vid Institutionen för Fysik och Astronomi.

Forskarna i Uppsala är inte de enda som menar att IEA:s prognoser är alltför optimistiska. På en oljekonferens i London förra månaden varnade John Hess, grundare av det amerikanska oljebolaget Hess Corporation, för en ”förödande oljekris” inom fem till tio år. Även tyska Deutsche Banks energianalytiker Paul Sankey hör till de som menar att ”oljans århundrade” närmar sig sitt slut. I en rapport som publicerades i oktober förutspår han att oljepriset når en topp på 175 US-dollar per fat år 2016. Därefter menar han att priset kommer att sjunka i takt med att alternativa energikällor utvecklas, energieffektiviteten förbättras och efterfrågan på olja minskar.

Kjell Aleklett vid Uppsala Universitet tycker att den kalkylen bortser från vad som hänt med världsekonomin under tiden.

– Det finns faktorer som gör att ekonomin inte tål så höga oljepriser. När priset gick upp till uppemot 150 dollar förra året såg vi ju att det snabbt blev stora problem, säger han.

Våren 2008 skakades en rad länder, från Haiti till Egypten och Bangladesh av social oro och hungerkravaller. Då hade oljepriset nått rekordnivåer på 140-150 US-dollar per fat samtidigt som priset på viktiga grödor fördubblats och knuffat miljontals människor över fattigdomsgränsen. Men medan oljepriset sjunkit kraftigt efter den globala finanskrisen har priset på många grundläggande matvaror förblivit relativt höga. Antalet hungrande människor i världen har nu ökat från 800 miljoner till över en miljard.

I samband med FN:s toppmöte om världshungern i Rom i början på veckan varnade Olivier de Schutter, världsorganisationens särskilda rapportör i matfrågor, för att nästa matkris väntar runt hörnet. Frågan är inte om priserna ska stiga, utan när.

– Det kan hända i april 2010, eller april 2011. Men vi kommer att se en ny matkris eftersom de direkta orsakerna till 2008 års snabba stegring fortfarande finns kvar, säger de Schutter till nyhetsbyrån Reuters.

Enligt de Schutter drevs prisökningarna under 2008 bland annat av ökad användning av jordbruksmark för produktion av etanol och omfattande spekulation i råvaror. Och det finns redan indikationer på att priserna kan öka på nytt.

– Oljepriset stiger och det är väldigt nära kopplat till priset på jordbruksprodukter. Så fort en storproducent hamnar i svårigheter kommer spekulationen att sätta igång, säger de Shutter.

Utsikterna om en kombinerad energi-, mat- och klimatkris de kommande åren förskräcker. Men en ljusglimt på den mörka horisonten finns trots allt: åtgärderna för att handskas med en aspekt av den månghövdade krisen har ofta positiva effekter även på de andra.

I en analys av förra årets globala matkris konstaterar till exempel FN:s miljöprogram UNEP att världens växande befolkning inte kan försörjas med dagens jordbruksmetoder. De förbrukar nämligen stora mängder kemikalier och fossila bränslen samtidigt som de utarmar jordar och ekosystem. Fallstudier av platser som övergått till organiskt jordbruk visar å andra sidan att detta kan ge såväl ökad produktivitet som fler jobb. UNEP manar därför till investeringar i långsiktigt hållbara jordbruksmetoder, inte minst på de småskaliga jordbruk i tredje världen som ”försummats de senaste 30 åren.”

UNEP konstaterar också att få saker skulle betyda mer för minskad klimatpåverkan, energiförbrukning och tryggad matförsörjning än minskad köttkonsumtion. År 2050 kan köttindustrin annars kräva odling av djurfoder motsvarande 3,5 miljarder människors kaloribehov.

Fakta: 

Den sinande oljan

Att världens olja kan ta slut snabbare än man tidigare trott är de flesta bedömare överens om, inklusive internationella energiorganet IEA som representerar 28 industriländer. Men åsikterna går isär om när den totala oljeproduktionen når sin topp och istället börjar sjunka. En del forskare menar att toppen troligen inträffade redan förra året då produktionen låg på 87 miljoner fat om dagen. Andra tror att den kommer att inträffa någon gång mellan 2020 och 2030.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu