Enligt Konjunkturinstitutet beräknas 100 000 jobb försvinna de närmaste två åren och arbetslösheten stiga till 8 procent. I november varslades nästan 20 000 personer om uppsägning i Sverige vilket är rekord sedan den ekonomiska krisen i början på 90 talet. Västra Götaland är väst drabbat med 6 101 varslade i oktober och 3 608 i november. Utöver de varslade tillkommer fler arbetslösa i form av alla vikarier och timmisar som inte får sina visstidsanställningar förlängda, ungdomar som inte får in en fot på arbetsmarknaden och sjuka som riskerar att gå miste om sin ersättning från sjukförsäkringen.

Regeringen har försuttit chansen att förvalta de senaste årens högkonjunktur och den så kallade jobbpolitiken har misslyckats. Skattesänkningar för högavlönade och sänkta ersättningsnivåer för arbetslösa har inte skapat fler jobb. Tvärtom kommer de växande klyftorna att förvärra lågkonjunkturen. Regeringen har försvagat de så kallade automatiska stabilisatorerna i form av trygghetssystem, våra krockkuddar i en lågkonjunktur.

En arbetslös Volvoarbetare med en månadslön på 25 000 kr får med regeringens sänkta ersättningar endast 14 960 kr per månad. Arbetslöshet i Reinfeldts Sverige är förknippat med risken att tvingas lämna hus och hem. Men de sänkta ersättningsnivåerna kommer också att generera mer arbetslöshet till följd av minskad efterfrågan på varor och tjänster. Regeringens politik förstärker därmed lågkonjunkturen.

Försäljningen av champagne slår däremot fortsatt rekord, enligt Systembolaget. Regeringen har omfördelat resurser från sjuka, arbetslösa och småbarnsföräldrar till högavlönade män. Den ensamstående och deltidsarbetslösa mamman har inte längre råd att gå till frisören, men bland landets förmögna skålas det som aldrig förr. Att de rika blir rikare är dock ingen krockkudde i en lågkonjunktur.

Den vikande konjunkturen gör det därför viktigare än någonsin att höja taket i arbetslöshetsförsäkringen. Regeringens argument om att lägre ersättningsnivåer skapar jobb är orimligt när det uppenbarligen saknas arbetstillfällen. Vänsterpartiet vill höja taket i arbetslöshetsförsäkringen till 25 200 kr per månad och ersättningsnivån till 80 procent. Arbetslöshetsförsäkringens stabiliserande roll i samhällsekonomin måste förstärkas.

Dessutom måste avgiften till a-kassan sänkas. Till följd av regeringens straffbeskattning på löntagarna har a-kassorna tappat 500 000 medlemmar. Vänsterpartiet vill sänka a-kasseavgiften till 60 kr per månad och återinföra skatteavdraget för medlemskap i fack och a-kassa.

Om regeringen kunde visa lika stor omsorg om arbetslösa som om de nödlidande bankerna borde man höja taket i arbetslöshetsförsäkringen och sänka priset på medlemskap i a-kassan. Det är viktigare än någonsin för att rädda jobb i den kommande lågkonjunkturen.