Migrationsdomstolarna ska få ökade möjligheter att sekretessbelägga personuppgifter, enligt förslag i ett delbetänkande som Utvärderingsutredningen lämnat till regeringen. I dag kan muntliga förhandlingar hållas bakom lyckta dörrar och domar sekretessbeläggas, men bara om det handlar om ”rikets säkerhet eller annat intresse av synnerlig vikt”. Men namnen på asylsökande sekretessbeläggs inte.

– Om en asylsökande kommer från ett land som ägnar sig åt flyktingspionage, kan asylsökandet i sig leda till repressalier. Därför bör domen vara offentlig men inte personuppgifterna. På så sätt kan domstolarna också redovisa sina domskäl offentligt, säger den särskilda utredaren Bertil Hübinette.

Utredningen kritiserar också att Migrationsverket förordar undermåliga offentliga biträden till asylsökande. Ett offentligt biträde kan vara en advokat, en jurist eller någon annan som är lämplig för uppdraget. Några formella behörighetskrav finns inte och utredningen visar att det finns biträden som är olämpliga för uppdraget.

– Biträdet ska ha tillräckliga kunskaper om svensk utlänningsrätt, det internationella regelverket och förvaltningsprocessrätt. Biträdet ska också kunna inhämta och använda sig av relevant landinformation, säger Bertil Hübinette.

Han föreslår en lämplighetsutredning i varje enskilt ärende och det bäst lämpade biträdet ska förordas. De som har rätt kompetens bör få fler uppdrag och de som inte har tillräckliga kunskaper bör inte få några uppdrag alls. Men han föreslår varken auktorisation eller att lämplighetskraven preciseras i lagtexten.

– Migrationsverket håller själva på att skärpa och förbättra sina rutiner. Även om lagen skärps kommer det inte att ge omedelbara effekter.

Anita Dorazio, ordförande i Flyktinggruppernas och asylkommittéernas riksråd, menar att kraven måste preciseras i lagtexten.

– Migrationsverket har ett intresse som motpart i domstolsförhandlingarna att förordna dåliga biträden för att uppnå målen med att ge ett begränsat antal människor per år asyl. För att det ska bli rättssäkert måste domstolarna förordna biträdena.

Men Bertil Hübinette avfärdar den idén.

– I dag görs 30 000 förordnanden. Det skulle öka handläggningen av ärendena med några dagar och öka kostnaden med 80 miljoner kronor per år.