Från fängelse till företagande | Fria.Nu
  • Kooperatörerna Magdalena Herrnsdorf och Catharina Håkansson tar för sig av soppan. Gemensamma måltider är viktigt.
Göteborgs Fria

Från fängelse till företagande

Socialt företagande är rehabilitering som fungerar. Det visar en forskningsrapport från Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet, som presenteras på tisdag.
På arbetskooperativet Karins Döttrar är man glada över framgångarna, men egentligen inte förvånade.

Det är trångt i köket denna fredagsförmiddag. Trångt men hjärtligt. På det sociala hantverkskooperativet Karins Döttrar har det blivit dags för lunch och kvinnorna samlas runt köksbordet under prat och skratt. Mitt i myllret sitter verksamhetschefen och delägaren Tina Eriksson bekvämt tillbakalutad med ett stort leende på läpparna. För henne och de övriga delägarna kommer de positiva forskningsresultaten inte som någon överraskning.
- Nej, vi vet ju att det vi gör är bra. Det vi är duktiga på är att stötta varandra. Så det fick bli affärsidén, säger Tina Eriksson.

Karins döttrar bildades år 2003 med syftet att skapa arbetstillfällen för kvinnor med en bakgrund av missbruk eller kriminalitet, samt att hjälpa missbrukande kvinnor som vill bryta med drogerna.
- Dessutom vill vi förändra attityder som finns i samhället mot denna grupp av människor. Vi vill att folk ska se personer med kriminell bakgrund som resurser istället för enbart problem, säger Tina Eriksson.
De sex kooperatörerna är alla kvinnor med en bakgrund av missbruk eller kriminalitet på ett eller annat sätt. Antingen genom egen erfarenhet eller genom att ha bott ihop med en missbrukare.
Karins Döttrar säljer arbetsträningsplatser åt socialtjänsten och kriminalvården som betalar en avgift per dag för kvinnorna som arbetstränar i kooperativet. De flesta är i 30-årsåldern och i behov av hjälp och stöttning på väg tillbaka till arbetsmarknaden och en drogfri tillvaro. Alla har en egen kontaktperson i en av kooperatörerna. De finns med och planerar arbetsträningen, där kvinnorna bland annat tovar och väver mattor, och sitter också med som stöd i möten med socialsekreterare och andra tjänstemän.
Att det bara finns kvinnor i kooperativet är ett medvetet val. Kooperatörerna valde redan från början att ha det så för att motverka stereotypa könsstrukturer av dominans och underordning. I missbrukarmiljöer är könsstrukturer av den typen vanliga och därför valde man enkönade kooperativ för att skapa en större trygghet för kvinnorna.

Från början var Karins Döttrar ett av fyra arbetskooperativ inom det så kallade Vägen ut-projektet. Vägen ut startade i augusti 2002 som ett försök att integrera personer som står långt från arbetsmarknaden. Projektet upphörde i juni 2005 men kooperativen lever vidare som sociala företag.
Forskarna Ulla-Carin Hedin, Urban Herlitz och Jari Kuosmanen på Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet har följt Vägen ut-kooperativen sedan starten 2002. Genom besök, samtal och kvalitativa, tematiserade intervjuer med projektets aktörer har de samlat in material till sin forskning. De har även observerat och deltagit i olika typen av möten och arbetsgrupper.
Syftet med forskningsarbetet var bland annat att undersöka om arbete i sociala arbetskooperativ ökar möjligheterna för tidigare kriminella att ta makten över sina liv och integreras socialt.
I rapporten Exitprocesser och empowerment - en studie av sociala arbetskooperativ i Vägen ut-projektet presenteras positiva resultat.
- I det här projektet fick vi ett exempel på att det kan fungera väl. Sen får man akta sig för att generalisera alltför mycket från ett exempel, säger Urban Herlitz.

Forskarna anser sig ha hittat vissa grundprinciper i arbetet som de tror skulle kunna användas framgångsrikt också i andra verksamheter. Ett av de viktigaste målen i Vägen ut-projektet var att kooperatörerna skulle känna egenmakt, eller empowerment som är den engelska termen. Missbrukare och kriminella upplever ofta ett utanförskap och en maktlöshet i förhållande till tjänstemän och andra människor i samhället. I sociala företag får de plötsligt känna ansvar och delaktighet. Beroendet minskar och i takt med det ökar självförtroendet.
- Det finns både problem och möjligheter med socialt företagande. Det som kan vara riskfyllt är att myndigheterna helt släpper sitt ansvar för dessa grupper. Samtidigt kan det i överföring av ansvar finnas stora möjligheter till brukarmakt och empowerment, säger Jari Kuosmanen.
Enligt forskningsrapporten är en av styrkorna med Karins Döttrar, och de övriga kooperativen inom Vägen ut, att kooperatörerna har liknande erfarenheter av den problematik som lärlingarna tampas med. Det leder förhoppningsvis till förståelse och identifikation, men kan också medföra svårigheter.
- Det finns en risk att de kommer för nära problemen och bli indragna själva. För att det ska fungera gäller det för koordinatörerna att hitta ett mellanläge där de stöttar de intagna men samtidigt har distans till problemen, säger Jari Kuosmanen.

Susanne Andersson arbetstränar på Karins Döttrar och är en av dem som har varit här längst. För de flesta landar rehabiliteringstiden på mellan sex och tolv månader men Susanne Andersson har varit här i ett och ett halvt år. För henne tog det ett helt år innan vändpunkten kom och hon bestämde sig för att det fick vara nog. Det var i somras, och sedan dess har hon varit drogfri.
- Här tillåts man få tiden att misslyckas och tiden att själv fatta beslutet att sluta knarka. Ändå ljög jag mycket i början och försökte dölja att jag fortfarande missbrukade. Men det gick ju inte hålla det hemligt, säger Susanne Andersson.
Innan hon hamnade här hade hon missbrukat amfetamin, piller och GHB i 23 år. I samband med att hon fick barn gjorde hon ett uppehåll, men började igen efter tre år.
- Egentligen ville jag inte längre, men det är svårt att sluta. När jag så kom till Karins Döttrar och träffade koordinatörerna var det som att komma hem. Här fick jag all den stöttning jag behövde, berättar hon.

I alla tidigare försök till rehabilitering som Susanne Andersson gjort hade hon saknat en känsla av att bli förstådd. Den förståelsen fick hon av kooperatörerna på Karins Döttrar.
- Det är lättare att berätta hur illa det är ställt för någon som själv har befunnit sig i samma situation. Min socialsekreterare hade ingen förståelse för vad jag gick igenom; hon kunde inte identifiera sig med mig. Man behöver få stöd av någon som vet, säger Susanne Andersson.
Tina Eriksson håller med om att kooperatörernas egna erfarenheter är viktiga.
- Om en socialarbetare säger till en drogmissbrukande kvinna att hon måste bli drogfri innan hon får ta hem sina barn lyssnar hon inte. Men om jag säger samma sak tar hon det till sig på ett helt annat sätt. Helt enkelt för att hon vet att jag också har varit där. Att jag vet vad jag pratar om.

Fotnot: Susanne Andersson heter egentligen någonting annat.

Fakta: 

Vägen ut och sociala företag
Initiativet till Vägen ut togs av föreningarna Bryggan, KRIS, Vävstugan och Half Way House som alla är verksamheter där människor har egen erfarenhet av kriminalitet, missbruk, fängelse och andra institutioner. I samarbete med Göteborgs FöreningsCenter och Kooperativ Konsult startade 2002 Vägen ut-projektet som ett partnerskap inom EU-programmet Equal. Syftet var att motverka utestängning på arbetsmarknaden. Det bildades fyra sociala arbetskooperativ: Karins Döttrar, Villa Solberg, Café Solberg och Ateljé Trädet.

Sociala företag:

* Vill integrera personer som står utanför arbetsmarknaden.
* Återinvesterar sina vinster i den egna verksamheten eller liknande verksamhet.
* Låter medarbetarna känna sig delaktiga genom ägande eller avtal.
* Är fristående från offentlig sektor.
Källa: NUTEK

ANNONS

Rekommenderade artiklar

Göteborg - tolerant nog för den kreativa klassen?

En ny undersökning visar att unga göteborgare gärna startar företag och att de helst gör det ihop med andra i nya, otraditionella företagsformer. Enligt forskaren Richard Florida är sådan kreativitet framtidens recept på ekonomiskt välstånd. Florida har myntat begreppen kreativ ekonomi och kreativ klass, och han tror starkt på Sverige.

Göteborgs Fria

Bättre hjälp åt psykiskt sjuka

På fredag invigs Upplysningen - en informationscentral för frågor kring psykiska sjukdomar.
Det är en av elva projektsatsningar i Göteborgs stad som ska lyfta den hårt kritiserade psykiatrin. Ett annat projekt på gång är Röda tråden där personer med dubbel problematik erbjuds hjälp.

Göteborgs Fria

Unikt samarbete när fem folkhögskolor går samman

I augusti i år ska fem folkhögskolor bli en. Bergsjöns folkhögskolecentrum är en mångkulturell satsning tänkt att locka stadsdelens lågutbildade till skolbänken. Samarbetet är unikt och har intresserat forskare från Linköpings universitet.

Göteborgs Fria

'Jag behöver inte aktiveras - jag behöver ett vanligt jobb'

Göteborg stads handikapplan är tydlig: 'andelen funktionshindrade personer med förvärvsarbete skall öka'. Men flera branschaktiva menar att arbetssituationen i själva verket har försämrats. Kommunen har gott om välformulerade mål, men saknar både statistik och uppföljning.

Göteborgs Fria

Göteborgs stiftelser får etiska regler

Nu ska det bli ordning på kommunens etik och moral. I torsdags beslutade fullmäktige om ett förbud mot att Göteborgs stiftelser placerar pengar i bolag som tillverkar och säljer vapen, alkohol, tobak, pornografi eller sysslar med spelverksamhet.

Göteborgs Fria

© 2021 Fria.Nu