Delade åsikter om den kraftfulla sojabönan | Fria.Nu
Fria.Nu

Delade åsikter om den kraftfulla sojabönan

Sojabönor innehåller mycket protein och andra näringsämnen. Men de råa bönorna innehåller också ämnen som är svårsmälta och som kan hämma kroppens näringsupptag. Därför behöver bönorna blötläggas, kokas och kanske även fermenteras.

HÄLSA Förra veckan skrev SFT om invånarna på den japanska ögruppen Okinawa som har högst medellivslängd i världen (Små matportioner får Okinawabor leva länge?). Ett livsmedel som man traditionellt äter mycket av på Okinawa är soja i olika former. Okinawaborna äter i genomsnitt 60 till 120 gram per dag, vilket är mycket mer än vad till exempel kineser och japaner utanför Okinawa får i sig.
Sojabönor innehåller också mycket näringsämnen. Bland annat innehåller de mycket protein - cirka 34 gram per 100 gram, vilket är mer än vad köttprodukter och ost når upp till. Dessutom innehåller bönorna mycket kalcium, järn och fosfor. Tack vare sitt höga innehåll av ämnen som annars främst finns i animalisk föda brukar soja ofta användas i produkter som ersätter kött. För att göra sammansättningen av aminosyror så komplett som möjligt kan sojabönor med fördel kombineras med ris.

Sojabönor innehåller också olika ämnen som inte är så hälsosamma - något som bland annat påpekats av anti-sojalobbyister i USA. Dessa kritiker har hävdat att sojabönor innehåller toxiska ämnen och ämnen som hämmar näringsupptaget.
Detta stämmer också - främst för råa sojabönor. Bland annat innehåller de lektiner som är ett slags proteiner som växter använder för att skydda sig mot insekter. Lektinerna kan störa näringsupptaget i tarmen, men de bryts ned vid blötläggning och kokning av sojabönorna.

Värre är det då med fytinsyra. Fytinsyra, som även finns i bland annat spannmål och andra baljväxter, binder viktiga näringsämnen som kalcium, zink och järn. Detta kan ha betydelse främst för veganer eller vegetarianer som äter mycket spannmålsprodukter och soja. Innehållet av fytinsyror kan dock minskas till ungefär en tredjedel genom fermentering av sojabönorna. I asiatisk matkultur används också soja ofta i form av fermenterade produkter som tempeh och tamari.
En sak som oroar många konsumenter är att sojabönor ofta genmodifieras. 2005 var så mycket som 60 procent av all soja i världen genmodifierad. Bland annat har sojabönorna anpassats genetiskt för att tåla besprutning med ogräsbekämpningsmedel. I Europa används dock genmodifierad soja nästan enbart som djurfoder.

Fakta: 

Olika sojaprodukter
Tofu: Sojabönsost. Har neutral smak och kan användas för de flesta typer av maträtter. Är proteinrik.
Miso: Sojabönsbuljong. Görs av soja som fermenteras med ris eller annan gröda.
Tempeh: Fermenterad sojabönskaka. Kan ätas rå, kokt, stekt, friterad, i soppa eller som pålägg.
Tamari: Fermenterad sojasås som har stark och salt smak.
Sojamjölk: Görs av blötlagda sojabönor. Används ofta som ersättning till komjölk.

Annons

Rekommenderade artiklar

Man behöver återhämtning

Hälsoredaktör Jarmo Juhani Riihinen går mot nya utmaningar och önskar alla läsare välbefinnande och god hälsa.

Möjligt att bromsa åldrandet?

Vissa teknikoptimister tror att en accelererande teknisk utveckling ska lösa problemen med sjukdomar och åldrande. Men i praktiken är det långt kvar till att människor kan bli odödliga.

Därför behöver vi mindfulness

HÄLSA Något som är lika 'inne' som grönt te, vilket artikeln Grönt te tros kunna hjälpa mot diabetes handlar om, är mindfulness och andra mentala träningsformer. Till exempel när jag för ett par år sedan ville skriva in mig på en meditationskurs gick det inte - det var fullbokat flera månader framåt.

Samhällsansvaret är misstolkat

Det finns en aspekt på samhällsansvar som de flesta inte tänker på när de lägger sin kraft på protester mot kraftvärmeverk och mobilmaster: samhällets ansvar för att skapa förutsättningar för ett hälsosamt liv, skriver Jarmo Juhani Riihinen.

© 2019 Fria.Nu