Det finns i dag ungefär 2 200 opiatmissbrukare i Stockholm. Missbruket innebär inte bara en personlig tragedi med allt vad missbruk kan medföra – trasiga relationer, skuldfällor, kriminalitet, prostitution, hiv- och hepatitsmitta – utan förorsakar även stora samhällsekonomiska förluster. Kostnader för missbruksrelaterade brott och sjukvård uppnår miljardbelopp. Men för varje klient som får så kallad substitutionsbehandling, Metadon eller Subutex, sparar samhället årligen 1,4 miljoner kronor.Detta visar en rapport som nationalekonomen Ingvar Nilsson gjort på uppdrag av Mobilisering mot nar-kotika. Metadonprogrammet i Stockholm, det vill säga den medicinska behandling av heroinmissbruk som för närvarande har 600 klienter, genererar enligt Ingvar Nilssons kalkyl besparingar på 800 miljoner per år. För varje krona som satsas i programmet skapas en bruttoförtjänst på 15–20 gånger insatsen. Trots upprepade återfall och kriminalitet ger investeringen pengarna tillbaka. Flera gånger om.

Det svenska metadonprogrammet hör till de äldsta i världen och har varit omdiskuterat sedan det inleddes i Uppsala 1966. Kritiska röster hävdar att metadon endast ersätter ett heroinmissbruk och att ett livslångt beroende på så vis upprätthålls och finansieras. Man anser att absolut nolltolerans bör eftersträvas. Höga behandlingskostnader brukar också kritiseras utifrån samhällsekonomiska aspekter, en kritik som nu alltså bemöts och kan ifrågasättas i och med de resultat som presenteras av Mobilisering mot narkotika.

Debatten kring substitutionsbehandling har dämpats något på senare tid då forskningen talar ett tydligt språk: den obalans som råder i nervsystemets signalsubstanser och leder till drogsug hos en före detta opiatmissbrukare lindras inte utan tillskott av läkemedel. Leif Grönbladh, medicine doktor och programchef för metadonprogrammet vid Akademiska sjukhusets beroendeenhet i Uppsala, har jämfört resultat mellan substitutionsbehandling och drogfri behandling. Det visade sig att 81 procent av de personer som behandlats med metadon kunde återvända till ett ordnat liv. Endast 6 procent lyckades bli fria från missbruk i jämförelsegruppen.

Denna typ av forskning ger en antydan om vilken livskvalitet som substitutionsbehandling kan medföra för en person som vill bli fri från sitt missbruk. Leif Grönbladh har i en annan undersökning följt 345 patienter som deltagit i metadonbehandling under 23 år. Hans avhandling visar att 70– 80 procent av undersökningsgruppens klienter kommit ut i arbetslivet eller börjat studera efter några års behandling. Kriminaliteten minskade med 86 procent och prostitutionen upphörde nästan helt.

I somras presenterade Mobilisering mot narkotika ett sjupunktsprogram för en bättre och mer tillgänglig missbruksvård. Programmet innehåller bland annat förslag om kortare utredningstider, ekonomiska medel för att utveckla substitutionsbehandling inom landstingen samt ekonomiska sanktioner för de landsting som konsekvent nekar missbrukare vård. Inget av förslagen i sjupunktsprogrammet har lett till några politiska åtgärder.