Integritet för vem? | Fria.Nu

Fördjupning


Johan Pehrson (fp)
Stockholms Fria

Integritet för vem?

Integriteten hotas av laglösheten. Denna laglöshet kan utgöras av såväl enskilda individer som hejdlöst bryter mot lagar och regler som av att integritetskränkande beteenden är fullt tillåtna i brist på lagreglering. Dessutom kan staten i jakten på det goda komma att bli just det godas fiende i sin iver att kontrollera, registrera och ordna livscykeln på bästa sätt för människor. Mest talas det dock om polisens olika tvångsmedel i kampen mot brott. Låt mig därför börja i denna ände.

Argument | Övervakning

Brottsligheten ökar i Sverige. Det är framför allt den internationellt organiserade brottsligheten som ökar. De kriminellas metoder och de brott de begår blir allt mer raffinerade. Den senaste tekniken används maximalt för att maximera brottets vinster. Det handlar om organiserade tungt kriminella ligor som handlar med vad som för närvarande bringar bäst inkomster, vilket kan variera mellan narkotika och/eller vapenhandel eller handel med kvinnor och barn. För dessa tunga brott jagar polisen oftast samma människor medan brotten varierar. Integritet kan dessa brottslingar inte ens stava till, lika lite som till respekt.

Enligt en ny undersökning gjord bland poliser uppger en av tre poliser att de saknar tillräckliga verktyg och metoder i sitt arbete för att lyckas i sitt jobb med att bekämpa den grövre brottsligheten. Som politiker gäller det att vi tar vårt ansvar. Svenska brottsbekämpande myndigheter behöver rätt verktyg med rätt proportion så att de kan göra sitt jobb. Vinnare är medborgarna som ges ökad trygghet samt den allmänna samhällsmoralen eftersom brott kommer löna sig betydligt sämre än i dag.

Visst kan brottsbekämpande verktyg för att skydda den enskildes integritet i sig uppfattas som integritetskränkande för individen. De metoder som främst utmanar den personliga integriteten är buggning, lagring av teledata, husrannsakan och övervakningskameror. När man tittar på möjligheten att använda dessa metoder är det viktigt att titta på regleringen för användningen. Det är i regleringen av användningen som användningen kan rättfärdigas.

En polisiär arbetsmetod som nu snart är laglig i nästan alla EU-stater, förutom Cypern, Grekland och Luxemburg, är hemlig rumsavlyssning, så kallad buggning. Från och med januari 2008 kommer svensk polis efter domstolsbeslut och återkommande omprövningar kunna använda sig av buggning när det föreligger misstanke om brott som kan ge fängelse i minst fyra år. Att jag som liberal kan köpa detta beror på att vi fått igenom en balans vad gäller rättssäkerhetsgarantier och integritetsskydd. Detta saknades när folkpartiet avvisade den tidigare Laila Freivalds buggningsförslag för snart tio år sedan.

Registrering av just teledata är ett viktigt verktyg i brottsbekämpningen och förekommer redan i dag hos operatörerna i faktureringssyfte. I praktiken är detta helt oreglerat. Flera operatörer lär spara uppgifter om vår kommunikation för att lättare kunna utveckla sina tjänster efter kundernas behov. Uppgifter om teletrafik har kommit att bli avgörande i flera fall för att kunna väcka åtal mot dem som gjort sig skyldiga till brott, exempelvis vid Knutbymorden. I flera fall har också personer kunnat avföras från utredningen med hjälp av dessa uppgifter.

I dag finns ingen bortre gräns för hur länge uppgifterna kan sparas. En reglering av tiden för längsta tillåtna lagring ökar integritetsskyddet för medborgarna. Tänk på att det dessutom endast är polis eller domstol som ska få fatta beslut om dessa åtgärder.

Att möjliggöra för användning av dessa metoder innebär inte att alla ska kunna bli avlyssnade eller att alla ställen ska vara övervakade. Det är när misstanke finns om grov brottslighet metoden ska kunna användas. En domstol måste alltid fatta beslut om avlyssningen är rättfärdigad.
Det är inte heller överallt som man får lov att avlyssna. Det måste vara på en plats där det finns särskild anledning att anta att den misstänkte kommer att uppehålla sig. Vissa platser är också undantagna från buggning, exempelvis advokatkontor, läkarmottagningar, socialkontor, lokaler där det förekommer själavård samt nyhetsredaktioner. Den som buggas ska kunna få besked om att så har skett efteråt. Proportionalitets-, ändamåls- och behovsprincipen i rättegångsbalken fortsätter att sätta gräns för alla tvångsmedel.

En åtgärd för att se till att metoderna används på rätt sätt är det förslag som regeringen har lagt om att inrätta en fristående myndighet för granskning den så kallade Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. Detta har folkpartiet länge arbetat för i riksdagen efter brittisk förebild. Den svenska nämnden ska på be-gäran av personer kontrollera om han eller hon har utsatts för hemliga tvångsmedel eller varit föremål för Säkerhetspolisens personuppgiftsbehandling. Nämnden ska vid en sådan kontroll undersöka om tvångsmedelsanvändningen och därmed sammanhängande verksamhet eller personuppgiftsbehandlingen har varit lagenlig. Skadestånd ska därefter kunna utgå om icke lagenlig avlyssning förekommit.

Den omfattande tekniska utvecklingen har inneburit att allt mer information om enskilda människors liv registreras, analyseras och lagras och människors integritet kränks på exempelvis internet. Kort på en ung flicka som varit berusad på en fest kan snabbt spridas över nätet. Det är möjligt att med några enkla knapptryckningar få fram inkomst, familjeförhållanden och en rad andra uppgifter om sin granne. Vi måste se hur vi kan öka skyddet av våra privatliv och vår integritet på nätet.

I ljuset av denna snabba teknikutveckling finns det flera åtgärder som behöver ses över på nytt. Lagen om allmän kameraövervakning är ett exempel på det. Nästan varje ny mobiltelefon har en inbyggd kamera i dag. En telefon som det fotograferas friskt med. Massor av människor återfinns till beskådan - mot sin vilja - på internet. Kränkningarna är inte sällan väldigt grova. Att i detta läge främst reglera om man får ha en kamera som övervakar ett torg i en stor stad känns för de flesta inte relevant. Det är den snokande skandalsökande lillebror man är mer rädd för. Inte minst kvällstidningarna bjuder ju in till integritetskränkningar genom att betala bra för bilder på rätt person vid olämpligt tillfälle. Den kamera som sanktionerats och används av polis för att motverka våld på våra torg känns då mer rimlig.

Den omfattande tekniska utvecklingen kan samtidigt bidra till att skydda den enskildes integritet. Dtt exempel på det är den nya, 'smarta' kameran som tagits fram på avdelningen sensorteknik på Totalförsvarets forskningsinstitut. Kameran maskerar automatiskt alla som inte begår brott. Det är i det syftet övervakning ska användas - för att skydda oskyldiga människor och för att få tag på dem som faktiskt är misstänkta på goda grunder. Teknik kan alltså användas för att skydda integritet. Självklart bör all reglering av till exempel kameraövervakning klarlägga att bästa teknik för att skydda just integritet ska användas.

Hoten mot integriteten kommer att fortsätta förändras i takt med samhällsutvecklingen. Integriteten kan hotas av såväl enskilda individer som myndigheter. Det ligger i statens ansvar att skydda den enskildes integritet när den hotas - oavsett om hotet kommer från en annan individ, myndighet eller organisation.

Användandet av nya och ibland kontroversiella metoder är ofrånkomligt om vi ska lyckas ta oss an den organiserade brottsligheten. Genom att trygga lagstiftningen kring hur metoderna får användas kan vi samtidigt värna om den personliga integriteten. Där är framför allt den demokratiska insynen och öppenheten av största vikt. Metoderna måste granskas och utvärderas för att försäkra att de används på ett väl avvägt sätt. Människor som har blivit avlyssnade ska informeras och skadestånd ska också krävas när metoderna använts felaktigt.

Folkpartiet ser hoten mot vår integritet över hela det mänskliga fältet. Vi arbetar därför parallellt med integritetsskyddskommittén med att se över vad som behöver göras för att stärka skyddet för vårt privatliv.

Vi vill med detta arbete fördjupa diskussionen och särskilt belysa följande frågeställningar:

• Var ska gränserna för att använda ny teknik och nya tvångsmedel gå?

• Hur kan vi värna människors, i synnerhet unga flickors och pojkars, integritet på internet?

• Behövs det förändringar av reglerna om offentlighet för att värna den enskildes integritet? Ska exempelvis skriftiga omdömen i skolan vara offentliga och ska myndigheternas möjligheter att samköra register ytterligare begränsas?

• Behövs det åtgärder för att möta de hot mot integriteten som kommersiella aktörer ibland utgör?

Det är svåra frågor som inte har några enkla svar. Ansvaret vilar dock tungt på det politiska systemet att skydda vår integritet mot såväl andras kränkningar som mot statens kränkningar - oavsett hur ädelt motivet än må vara.

Fakta: 

Denna artikel är en del av argumentserien Övervakning.

ANNONS

Rekommenderade artiklar

Efter Storebror: Demokratiserad övervakning och kontrollsamhälle

Är det verkligen relevant att använda sig av George Orwells storebrorsmetafor när man talar om dagens övervakningssamhälle? Riskerar inte det att göra oss blinda för att det inte bara är statens intrång i den personliga integriteten vi bör oroa oss för? Karl Palmås, som på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet forskar om företagens roll i samhället, pekar på de utökade möjligheter som medborgare har att övervaka varandra. Om vi överger Orwells tankefigur kan det visa sig att vi upptäcker nya möjligheter till motstånd.

Stockholms Fria

Sista chansen att rädda privatlivet

Piratpartiet bildades i januari 2006. För Rickard Falkvinge, initiativtagare och partiledare, är individens integritet en fråga som inget riksdagsparti tagit tillräckligt stark ställning för. Där är de alla lika, och medierna har inte heller tagit sitt ansvar. Om inte något görs snart kommer demokratin kanske inte vara mycket mer än ett vackert ord.

Stockholms Fria

Frihet under övervakning

Johan Söderberg är doktorand i sociologi vid Göteborgs universitet, aktuell med boken Hacking capitalism: The free and open source software movement (Routledge, 2007). I sin artikel diskuterar han hur argumentationen kring en humanisering av straff, i form av sådant som elektroniska fotbojor, döljer en samhällsutveckling vi bör vara vaksamma på.

Stockholms Fria

Privatliv är inte modernt

Frida Johansson Metso är sedan ett år tillbaka ordförande för Liberala ungdomsförbundet, LUF. En av hennes prioriterade frågor är hur privatlivet kränks av den ökade övervakningen. Framför allt handlar övervakning om social kontroll - om att avskräcka beteenden innan de inträffat. Vinsten sägs vara ökad trygghet, men vad är det vi förlorar?

Stockholms Fria

Argument - Övervakning

Efter ett par månaders uppehåll är Argument åter tillbaka i Stockholms Fria Tidning. Första ämnet efter uppehållet är övervakning.

Stockholms Fria

© 2021 Fria.Nu