Plan mot ungdomsbrottslighet får kritik | Fria.Nu
Göteborgs Fria

Plan mot ungdomsbrottslighet får kritik

Ungdomskriminaliteten i Backa blir allt värre, men stadsdelens ledning förnekar och förminskar problemen. Det har gjort att ideella projekt fått ta det ansvar som kommunen borde ta. Det menar Sara Darabi och Saman Parsifar som båda gjort undersökningar om situationen i området.

Backa är en stadsdel där våld, vandalisering och stölder blivit en del av vardagen och där invånare misstror politiker, politiker kritiserar polisen och polisen övervägt att JO-anmäla socialtjänsten.
I media har bilden av Backa varit nattsvart och en ny rapport, gjord av SSU, visar att ungefär hälften av ungdomarna i Backa känner någon som håller på med kriminell verksamhet. Lika många känner sig otrygga. Tillsammans med Bergsjön, Biskopsgården och Gunnared ligger stadsdelen i topp när det gäller polisens rapporter om ungdomsbrottslighet.

Sara Darabi och Daniella Andreoli har intervjuat boende och arbetande ungdomar och vuxna i Backa, för en c-uppsats i Sociologi vid Göteborgs universitet. Från början var syftet att visa en annan bild av stadsdelen än den som dominerar i media. Men slutsatsen blev den motsatta.
- Vi har snarare förstärkt medias bild. Kriminaliteten har blivit vardag och boende i Backa lägger inte längre märke till den. Det värsta var när vi intervjuade en 15-årig tjej som pratade om våldtäkter utan att ens höja på ögonbrynen, säger Sara Darabi.
- Det är en massa inbrott, rån och brända bilar. Polisen är här dygnet runt, helikoptrar, polisbilar, berättar Maria, 19 år, som egentligen heter något annat, i uppsatsen.
- Ungdomskriminalitet i Backa är ett med Backa, den som förnekar det den bor inte här i Backa eller så bor man här och är helt blind för det, säger skolvärden Håkan i uppsatsen, som även han heter något annat i verkligheten.
De flesta respondenterna menar att medias bild av kriminaliteten stämmer, eller att situationen till och med är värre. En av få som tycker att medias bild är överdriven är en lokalpolitiker i stadsdelsnämnden.
- Han vågar inte kritisera situationen eftersom det vore att kritisera sig själv, menar Sara Darabi.
Hon får medhåll av Saman Parsifar (s), studerande och initiativtagare till ungdomsprojektet Gemenskapen unga ledare, GUL, som varit med och gjort SSU-rapporten. Han menar att politikerna i stadsdelen inte tar brottsligheten på allvar.
- Jag har partikamrater som förnekat problemen. Politik handlar tydligen inte om att bry sig om människor utan om sin position. Jag trodde mer om Sveriges än såhär, men ju mer inblandad jag blir i politiken, desto mindre tror jag på vår demokrati.
Backas stadsdelschef Margareta Carlsson Lundin håller dock med om att problem finns.
- Det är synd att det bara är den negativa bilden som visas upp, det finns så mycket annat. Men det är ju sant det som står i tidningen - vi har hög ungdomskriminalitet så vi har inte lyckats fullt ut.
Bakgrunden till kriminaliteten i Backa är komplex, menar såväl Margareta Carlsson Lundin som Saman Parsifar och Sara Darabi. Saman Parsifar menar att bristen på fritidsaktiviteter och vuxna att se upp till är några faktorer bakom ungdomskriminaliteten.
- Det kan även bero på att föräldrarna kommer från ett annat land och inte kan få något jobb. Att gå så gör en deprimerad vilket påverkar barnen, menar Saman Parsifar.
Margareta Carlsson Lundin tror att den höga kriminaliteten beror på 'närvaron av kriminella gäng'. Hur och varför dessa gäng bildas har hon däremot inget svar på.
Det första kommunala initiativet för att stoppa ungdomskriminaliteten startade 2004, nu har en ny handlingsplan antagits för 2007. Men Saman Parsifar är skeptisk till om den kommer att fungera. Han menar att de nya och gamla handlingsplanerna, vilka båda går ut på att bland andra polisen, socialtjänsten och bostadsbolaget samverkar, är alldeles för lika.
- Nu har de skapat en ny grupp med samma aktörer, varför skulle det fungera den här gången när det inte har gjort det hittills?
Margareta Carlsson Lundin menar att det nya för i år är att stadsdelen ska starta ett projekt med ungdomsarbetare under juni månad där fyra personer ska gå runt i stadsdelen på kvällar och nätter och skapa relationer med ungdomarna.
- För mig är det ett mirakel om dessa fyra kan rädda hela stadsdelen, kommenterar Saman Parsifar.
Tidigare projekt i kommunens regi är bland andra Teen Dream som erbjöd it-kafé, motorverkstad och replokaler, och det nystartade projektet Bostad, arbete, skola och egenförsörjning, Base, som ger ungdomar som praktiserat med att bygga hus hyreskontrakt när de är klara.

Sara Darabi menar dock att GUL har lyckats bättre än de kommunala initiativen.
- Ungdomarna i Backa pratar inte om de kommunala projekten utan de pratar om Gemenskapen unga ledare. Det är de som syns och hörs.
Projektet går ut på att utbilda ungdomar mellan 15-19 år att bli ledare för ännu yngre ungdomar. Caroline Lundström, 15 år, har varit ungdomsledare för tjejer och killar mellan 6-14 år i ett år.
- Det innebär mycket för barnen. De får något att göra istället för att vara ute och bråka.
Det 30-tal ungdomar som är ledare inom GUL turas om att hålla i olika former av aktiviteter sex dagar i veckan. Vissa hjälper till med läxläsning, andra spelar spel. Caroline Lundström håller till i idrottshallen där de spelar handboll, fotboll och spökboll en gång i veckan. Men träffarna handlar inte bara om sport.
- Vi pratar om respekt också, om hur man ska vara mot varandra.

Saman Parsifar är en tycker att det är viktigt för de yngre barnen att ha bra förebilder och Caroline Lundström håller med om att ungdomsledarna blir förebilder för de yngre.
- Det är så roligt, när man kommer dit ropar de: Caroline, gud vad vi har saknat dig! Det är bra att visa att det inte bara finns kriminella ungdomar, utan att det finns bra ungdomar också.
Hon får även ut något för egen del av projektet.
- Jag är en stark person men det är ändå bra för mig att öva mig på att vara ledare, det hjälper mig att stå för mina åsikter.
Det fanns dock vissa problem med ledarna i början berättar Saman Parsifar.
- Det var mycket blatte- och svenneskämt, men det tog två månader, sedan försvann det.
Caroline Lundström tror att hon kommer att fortsätta jobba för ungdomarna i Backa i framtiden, men kanske i nya former.
- Det finns mycket som behöver förbättras. Jag kommer kanske bli politiker och jobba med frågorna på en högre nivå. Det känns bra att göra det när man själv växt upp i Backa.

ANNONS
ANNONS

Rekommenderade artiklar

Så kan #metoo påverka arbetslivet

MeToo

”Det kommer alltid att finnas en före och efter #metoo” – Fria pratar #metoo och arbetsrätt med två fackliga experter.

Fria Tidningen

Här är alla metoo-upprop

MeToo

49 yrkeskårer och andra grupper vittnar om sexuella trakasserier ­– här är hela listan.

Fria Tidningen

Forskare kräver nytt klimatmål

2 eller 1,5 grader. Det kan låta lika men innebär stora skillnader när det gäller den globala uppvärmningen, visar ny forskning.

Fria Tidningen

© 2022 Fria.Nu