Fria.Nu

EU:s administration kostar 6,5 miljarder euro

Kritisk till EU? Eller hängiven federalist? I vilket fall är det bäst att du har koll på debet och kredit. I en serie om tre delar kommer Fria Tidningar att granska EU:s adminstrativa kostnader och de förmåner som folkvalda och tjänstemän inom EU har.

Det är svårt att skaffa sig en exakt bild av hur mycket EU kostar den svenska staten. EU-avgiften för år 2007 uppgick till cirka 28 miljarder kronor, men det är inte den totala kostnaden. Enligt Cecilia Möller på EU-upplysningen finns det även dolda kostnader, bland annat kostnader för tjänsteresor till Bryssel.
- Men det där resonemanget går ju att dra ganska långt. Om vi inte var medlemmar i EU så skulle tilll exempel EU-upplysningen kanske inte finnas, säger hon.
Den EU-skeptiska europaparlamentarikern Carl Schlyter spinner vidare på ämnet.
- I och med att EU alltid har prioriterat tillväxt före social utveckling och miljöskydd så innebär EU-samarbetet stora miljökostnader, säger han. Dessutom har jag arbetat med bedrägeribekämpning inom EU innan jag blev parlamentariker och jag vet därför att EU har stora problem med korruption. Lågt räknat betalas fem procent av alla EU-bidrag ut felaktigt.

Men om det finns dolda kostnader borde det även finnas dolda vinster. Förra året strömmade det, enligt statistiken, in cirka 13 miljarder kronor till Sverige från EU. Men enligt Sveriges EU-minister Cecilia Malmström är det inte de totala intäkterna.
- Det är viktigt att komma ihåg att alla förtjänster med EU inte går att mäta i pengar. Vi kan inte mäta hur handel, miljö och säkerhet skulle ha sett ut utan EU samarbetet, säger hon.
Carl Schlyter menar att det är felaktigt att säga att de här pengarna kommit Sverige till del.
- Det är ju mest jordbruksstöd som kommer tillbaka - och vart går de pengarna? Jo till bönderna, det vill säga till privata intressen och inte till landet som helhet.

EU har sju institutioner, varav Ministerrådet, Europeiska Kommissionen och Europaparlamentet är de största. Av EU:s totala budget 2006, cirka 123,5 miljarder euro, användes cirka 6,5 miljarder till vad man kallar administration. En av dem som tycker att man kan spara in på den summan är Cecilia Malmström. Hon tog initiativ till en namninsamling mot EU-parlamentets månatliga flytt mellan Bryssel och Strasbourg och är nu nominerad till utmärkelsen Årets europé för bravaden.
Enbart resorna till Strasbourg slukar cirka två miljarder kronor årligen.
- Det är nästan som en anomali, säger Cecilia Malmström om Strasbourgresorna. Dels kostar det väldigt mycket pengar och dels skapar det litet av ett löjes skimmer över EU för väldigt många människor.
Namninsamlingen bevisade åtminstone en sak: att européerna inte är ointresserade av EU. Över en miljon människor skrev på och frågan bollas nu vidare till EU-kommissionen.

Varför tror du att frågan om kostnaderna för EU engagerar så många människor?
- Det är en naturlig fråga. Det är naturligt att man intresserar sig för vad statens pengar används till. Sedan är det klart att folk som är negativa till EU kommer att tycka att alla utgifter i det här sammanhanget är för stora.

Sverige fick tillbaka knappt hälften av de pengar vi betalade till EU förra året, är det ett relevant påstående?
- Det är klart att det är. Det är lite mer än hälften vi får tillbaka, men lika fullt är vi ju nettobetalare.
Carl Schlyter håller inte med.
- Man brukar säga att det är lite mer än hälften vi får tillbaka, men i själva verket är det lite mindre eftersom många av de bidragsprojekt som kom tillbaka till Sverige förra året kräver statlig medfinansiering. Det innebär en kostnad för staten som inte syns i detta sammanhang.

Fakta: 

Kostnader för EU
* Den svenska staten betalade år 2006 cirka 28 miljarder kronor i EU-avgift. Av dessa fick Sverige tillbaka cirka 13 miljarder kronor i form av bidrag och stöd.
* EU:s totala budget för år 2006 var cirka 123,5 miljarder euro, vilket motsvarar ungefär en procent av medlemsländernas totala BNP.
* EU har sju institutioner: Europaparlamentet, Europeiska kommissionen, Europeiska unionens råd (Ministerrådet), Europeiska gemenskapernas domstol, Europeiska revisionsrätten, Europeiska ombudsmannen och Europeiska datatillsynsmannen. Utöver dessa finns flera organ, bland annat Europeiska centralbanken, Euroepiska investeringsbanken, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Försäljningen av Nordea oroar (s)

Regeringens planerade försäljning av ägarposten i Nordea kritiseras från flera håll. Socialdemokraterna menar att det hotar den finansiella stabiliteten och många jobb i Sverige.

Ideologiska argument bakom statens utförsäljningar

Äga eller inte äga? Det är en fråga om ideologi snarare än argument. Regeringen vill sälja statliga bolag som drar in 19 miljarder kronor till statskassan, bara i år. – På lite längre sikt är det fråga om ett par procent av BNP i inkomstbortfall, säger Dan Andersson, chefekonom på LO.

Maffia i vita rockar?

Läkarfacket säger sig se till utbildningskvaliteten – men de verkar inte alltför missnöjda med att utbud och efterfrågan driver upp deras medlemmars löner till drömnivåer.

Inga bindande åtaganden med frivilligt lobbyregister

EU ska bli mer transparent, menar kommissionen. Som ett led i detta arbete införs nu åtgärder för att öka insynen i lobbygruppernas arbete. Men det föreslagna regelverket innebär inga bindande åtaganden och kritiseras för att sakna udd.

Generösa reseersättningar till EU-parlamentariker

Flera svenska Europaparlamentariker är kritiska till sina ersättningar, bidrag och de egna lönerna. Snart tar dessutom EU över löneutbetalningarna från riksdagen, vilket kommer att innebära ett rejält lönelyft för EU-parlamentets svenska ledamöter.

© 2024 Fria.Nu