När Christer Ljunghed vid 1990talets början köpte en gravt fuktskadad industrifastighet blev det början till en stor skuld, som han fortfarande betalar på. Konkurs, med arbetslöshet som följd, och hustruns trafikskada gjorde situationen än mer sårbar. Det var fastighetskris och hustruns bostadsrätt blev värdelös. Skulderna steg och det blev allt svårare att betala.
Christer Ljungheds fall är ett typiskt exempel på hur det kan gå riktigt illa ekonomiskt när något händer om man redan är i en sårbar sits.
- Om man skiljer sig till exempel och kanske måste sälja huset i Bengtsfors till underpris, så drar man med sig skulder, säger Christer Ljunghed.
Nu är han aktiv i föreningen Stort Kliv Mot Nytt Liv, en lokalförening i Göteborg som stöttar skuldsatta. Han möter många som tappat ork och livslust efter åratal i skuldträsket, utan synbar väg ut. En del tar livet av sig.
Sedan ett par år tillbaka har Christer Ljunghed dock hjälpt både sig själv, sin fru och flera andra att bli av med stora delar av sin skuld. Han uppskattar att det totalt handlar om tiotals miljoner kronor.
För två år sedan upptäckte han nämligen något som drastiskt förändrade läget: en stor del av hans skulder var så gamla att de redan var preskriberade, det vill säga inte längre kunde utkrävas. Han har nu blivit av med 700 000 kronor i skuld genom preskribering och hans fru har blivit av med ungefär hälften så mycket.
Christer Ljunghed har lång erfarenhet av inkassobolag och är hård i sin kritik. Framför allt är han kritisk till preskriptionslagstiftningen, som han menar tillåter att inkassobolagen driver in preskriberade skulder.
Men när en skuld egentligen är preskriberad tvistas det om.
En skuld preskriberas, det vill säga avskrivs, efter ett visst antal år. Tanken är att det ska finnas en rimlig yttersta gräns för hur länge skulden kan krävas.
Men preskriptionstiden kan enkelt förlängas, hur många gånger som helst. Det räcker med att gäldenären - den som är betalningsskyldig - på något sätt 'erkänner' skulden, till exempel genom att betala av på skulden eller helt enkelt ta emot ett inkassobrev med posten, för att det ska anses som att preskriberingen är avbruten och skulden står kvar i ett visst antal år till.
Anders Svensson, vice ordförande i Sveriges Inkassoorganisation, SIO, menar att lagen är tydlig och att bolagen inte driver in preskriberade skulder, eftersom de ser till att skicka ut krav och passar så att skulden inte preskriberas.
Han menar han att många gäldenärer i dag ljuger och säger att de inte fått något inkassokrav, för att de ska få sin skuld avskriven efter preskriptionstidens utgång. I de fall inkassobolagen inte kan bevisa att ett inkassokrav nått mottagaren får den skuldsatte rätt och skulden är preskriberad.
- Folk kan blåneka och då ligger hela bevisbördan på oss. De har allt att vinna och inget att förlora. Det tvingar fram en förändring av preskriptionslagen, säger han.
Men Christer Ljunghed menar istället att det är vanligt att inkassobolagen ljuger och säger att de skickat ut kravbrev, fast de av olika skäl inte gjort det. Håkan Meurling, avdelningsdirektör på Datainspektionen, som utövar tillsyn över inkassobranschen och tar emot klagomål, ger honom visst stöd.
- Det kan kanske hända att folk plötsligt får ett krav efter fem år, fast inkassobolaget inte hört av sig innan. Bolaget kanske gör en chansning och påstår sedan att de skickat tidigare också. Men sådana klagomål är relativt få, säger Svensson.
En del inkassobolag köper också upp så kallade portföljer med förfallna fordringar, från till exempel landsting eller företag. Det kan röra sig om mängder av mindre fordringar på till exempel prenumerationer eller foton. Då kontrolleras inte alla fordringar, utan uppköparen gör stickprov.
- Risken finns att det slinker igenom preskriberade fordringar och det finns säkert ett antal fall där man fått ett krav och betalat det, säger Jan Sjödin på Finansinspektionen.
Christer Ljunghed förordar en så kallad absolut preskription, där preskriptionstiden inte kan förskjutas.
- Att mäta ut en sjukpensionär tills han eller hon dör, det är inte rimligt, säger han.
Också rikskronofogde Eva Liedström Adler är numera en av förespråkarna för en absolut - eller definitiv - preskriptionstid, och sneglar på grannlandet Finland, där skulden definitivt skrivs av efter 15 år.
- Vi har ju ett system med skuldsanering. Men det är bara för dem som är så kraftigt skuldsatta att de inte inom en överskådlig tid kan tänkas kunna betala tillbaka sin skuld, säger hon.
Eva Liedström Adler menar att det behövs ett sätt att hjälpa dem som inte är berättigade till sanering men ändå år efter år förekommer i kronofogdens register.
Hon tror också att en absolut preskription skulle innebära ett större gemensamt ansvarstagande mellan den som lånar ut pengar och den som lånar.
- Det skulle bli en ännu noggrannare kreditprövning, säger hon och syftar på att kreditgivarna skulle bli snålare med att ge kredit om de vet att skulden definitivt preskriberas efter, säg, 15 år.
Men redan i dag är det svårt att få kredit/lån eller att hyra en släpkärra eller ens en videofilm fått en betalningsanmärkning.
- Det är en halv miljon människor som är utestängda från den marknaden. Vi måste ställa oss frågan vad de skulle bidra med om de var med och vad de kostar när de är utestängda, säger Eva Liedström Adler.

* Fotnot: Christer har egentligen ett annat efternamn.