Månskäran, korset och Davidsstjärnan samsas på framsidan av det häfte som ska ersätta åttornas religionsbok på Nytorpsskolan. SO-lärarna Therése Högberg och Karin Sundén sammanställde häftet i julas efter att ha konstaterat att religionsboken var oanvändbar. På Nytorpsskolan är majoriteten av eleverna muslimer och boken speglar inte Sveriges mångkulturella samhälle, menar de båda lärarna.
Therése Högberg säger att man talar mycket om 'vi' och 'dem' i böckerna. 'Vi' är traditionellt svenskt och innefattar till stor del bara människor som konfirmerar sig i kyrkan och firar jul. 'De andra' är de där borta med slöja.
- Så ser inte vår verklighet ut här i Hammarkullen, säger Högberg.
I åttornas religionsbok behandlas bara kristendomen. Islam dyker inte upp förrän i nian. Eftersom judendom, kristendom och islam har liknande gudssyn och en gemensam historia, tycker lärarna att eleverna ska lära sig om dem samtidigt.
- I dag pratar man för mycket om olikheter och konflikter. Det som behövs är förståelse, inte splittring. säger Therése Högberg.
Det är eftermiddag och hon har en paus i lärarrummet inför sin sista lektion för dagen.
I ett klassrum intill sitter två av hennes elever, Roza Mohammed och Renaz Mustafa. De säger att det är jättebra att lärarna byter ut böckerna mot eget material.
- Det är bara krig och självmordsbombare, säger Renaz Mustafa och de andra nickar.
Eleverna anser att skolan måste kunna ge ett alternativ till den negativa bild av muslimer som dominerar i media. Folk tror på det de ser på tv såvida de inte får någon motbild. Om böckerna inte har bra information måste lärarna ha mycket kunskap istället.
- Men vissa lärare utgår kanske bara från det de hört, istället för att ge ordentlig information, säger Roza Mohammed.
Det eleverna säger stämmer överens med slutsatserna i Skolverkets läroboksgranskning från 2006. Dagens böcker är dåliga och mycket hänger på läraren själv, enligt granskarna. Religionsböckerna kan vara ett bra komplement till den ensidiga bilden i media eftersom de nyanserar bilden av islam, men historie- och samhällskunskapsböckerna spär snarare på fördomarna. Där tar man upp islam nästan uteslutande i samband med krig och konflikter. När det talas om terrorism är det i stort sett bara muslimers terrordåd som nämns, trots att det finns många andra grupper som utövar terrorism. Religionen framställs som drivkraften bakom krig och terrorhandlingar, menar Skolverkets rapport.
- Eleven får inte möjlighet att förstå de verkliga utlösande faktorerna, de sociala och politiska orsakerna bakom konflikterna, säger Kjell Härenstam som gjort granskningen.
Kjell Härenstam pekar också på det paradoxala i att först framställa muslimer som terrorister och sedan förvänta sig att eleverna ska känna ökad tolerans för andra kulturer, vilket är kursplanens mål.
Men problemet är inte bara att kristna elever får fördomar om muslimer. Therése Högberg säger att många elever inte känner igen sig i de bilder som ges. Det kan dels försvåra elevernas inlärning, dels förstärka en känsla av utanförskap, menar hon. Hon säger att många av hennes elever i dag definierar sig som albaner eller kurder i första hand, och i andra hand som svenskar.
- Naturligtvis ska man erkänna sin kulturella tillhörighet, men man måste också få hjälp att känna en tillhörighet här, anser hon.
Enligt Skolverket är det ovanligt att lärare tar bort läroböcker som de tycker är dåliga, trots att de är fria att göra det. Många lärare tar läroboken som en garanti för att läroplanen följs. Men Skolverkets granskning har visat att böckerna kan vara diskriminerande och direkt strida mot läroplanen. Därför uppmanar nu Skolverket alla lärare att vara kritiska till sina läroböcker.
I klassrummet diskuterar Renaz Mustafa och de andra hur undervisningen kan se ut på högstadieskolor med få muslimer. Eleverna på sådana skolor får nog fel bild av islam, tror de. I boken har till exempel alla muslimska kvinnor sjal. Roza Mohammed säger att man lätt kan tro att sjal är ett krav inom islam, fast det inte är det. Asa Hasttyar i bänken bakom henne säger:
- På vår skola diskuterar vi alltid det som står i läroboken. Det finns muslimer här och vi säger till om något inte stämmer. Här ifrågasätter vi det som står i böckerna.