Årets Tempofestival bjuder på ett sjuttiotal filmer, där ungefär en tredjedel kommer från Sverige. Att temat är persona beror på tendenser som arrangörerna sett i den samtida dokumentärfilmen.

– Vi hade sett trender där narrativen tenderade att bli mer och mer personinriktade, persondrivna, och vi kopplade samman det med att vår samtid är individfixerad, där ens persona eller image blir mer och mer viktig. Vi tyckte att det var ett spännande fenomen, säger Melissa Lindgren, konstnärlig ledare för Tempo.

Kan man inte säga att persona är en aspekt av nästan alla filmer om människor?

– De vi valt att fokusera på har mer en tematik där man väldigt aktivt skapar en persona. En persona tar ju begreppet personlighet längre, det handlar om en roll man spelar istället för ens verkliga personlighet, säger Melissa Lindgren.

Temat kommer till uttryck i bland annat The Stranger, en dansk film om en sol-och-vårare som lurade framför allt kvinnor på pengar. Filmen är berättad ur en av hans före detta flickvänners perspektiv och innehåller scener gestaltade av skådespelare.

– Sedan har vi Göran Hugo Olssons senaste film Den sommaren. Olsson har hittat arkivmaterial från Grey Gardens, en av världens kändaste dokumentärfilmer som handlar om Jackie Kennedys släktingar. Materialet är från innan filmen spelades in och har aldrig tidigare visats, säger Melissa Lindgren.

Utöver filmer kring temat finns det förstås även flera alster med ett politiskt innehåll, där ibland en film om Barack Obama.

– The final year handlar om Obamas sista år i Vita huset och alla diplomatiska åtaganden de vill gå igenom innan han slutar. Den är väldigt spännande eftersom man får följa med in i ett rum som man sällan får tillgång till.

– Sedan har vi en svensk film som heter En bra vecka för demokratin, där Cecilia Björk har filmat i Almedalen under tre år. Det handlar om politik i förhållande till PR och medier, men också om hur en extremhöger tillåts ta allt mer plats.

Tempo har alltid bjudit på många olika dokumentära uttryck. I år ryms fotografiutställningar på CFF, ljudverk på Audiorama och ett transmediaprojekt om Aleppo på festivalen.

– Future Aleppo innehåller workshops, en interaktiv utställning och en VR-upplevelse som är riktad till framför allt barn. Det är en ung syrisk konstnär, Mohammed Kteish, som gjort det här projektet ihop med en brittisk filmskapare. Det handlar om att Mohammed återuppbyggt sin hemstad som han tänker sig att den kan se ut i framtiden. I VR får man möjlighet att gå runt i Aleppo med Mohammed som berättar om staden, säger Melissa Lindgren.

Många dokumentärer och serier har blivit succéer på framför allt streamingsajter under senare år. Tempo har också märkt av ett ökat intresse för festivalen. Framför allt fick den ett uppsving i samband med Searching for Sugar man för fem år sedan. Men fortfarande är det ovanligt att dokumentärer drar en stor publik till biosalongerna.

– Jag tror att det finns vissa fördomar kvar, att dokumentärer är ett format mer för tv och streaming än vita duken. Det är en av de fördomar vi försöker arbeta emot och visa att dokumentärer har så många former och uttryck, säger Melissa Lindgren.